Oroligheter utanför Råsunda fotbollsstadion i Solna efter en allsvensk match. Foto: Pontus Lundahl/TT
Oroligheter utanför Råsunda fotbollsstadion i Solna efter en allsvensk match. Foto: Pontus Lundahl/TT

Fler kriminella till fotbollsfirmor

2:28 min

Allt fler yrkeskriminella ansluter sig till de så kallade fotbollsfirmorna, säger polisen. Det är där klubbarnas mest våldsamma supportrar samlas, begår brott och slåss mot likasinnade.

– Vi ser att det kan finnas ett visst mått av mode i det här, där etablerade i kriminell miljö ser mot det här hållet och undersöker om gräsmattan är grönare här. Vi har ett flertal individer från andra gäng som ansluter eller byter till den här branschen, alltså huliganbranschen om man ska uttrycka det så, säger Fredrik Gårdare, chef för Stockholmpolisens särskilda insats mot fotbollsfirmorna

Problemet med så kallade risksupportrar har uppmärksammats en längre tid. Den dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt pekade på problemet 2013 under en uppmärksammad presskonferens efter att Djurgårdens tidigare tränare Magnus Pehrsson avgått efter att han upplevt sig hotad.

– Samhället måste ställa sig upp mot huliganer. Vi måste visa att vi inte accepterar hot och våld, sa statsministern vid presskonferensen.

Utredningen lades dock ner senare, skriver Aftonbladet.

Året innan lade regeringens utredare Björn Eriksson och Stefan Dellså fram rapporten "Mindre våld för pengarna", lite slarvigt kallad "huliganutredningen," med en rad förslag för att komma åt fotbollsvåldet. Det finns en nationell strategi på plats med rapporten som vägkarta.

Polisen i Stockholm, där problemet med risksupportar är som störst i landet, har nu tillsatt en särskild grupp som bara ska jobba med att komma åt de värsta av risksupportrarna.

Hittills har polisen identifierat en kärna på över 200 personer i region Stockholm. Runt den kärnan finns ytterligare en ring på mellan 200 och 300 personer som ibland är inne med ena foten eller vill komma in med båda fötter.

Kommissarie Fredrik Gårdare har arbetet mot den organiserade brottsligheten sedan tidig 90-tal. Han var med redan under det nordiska mc-kriget, gick vidare till att bilda Fittjakommissionen i slutet av 90-talet, som är dagens SGI (särskild gänginsats), tog en vända förbi Södertälje och arbetet mot gängen där innan han hamnade i fotbollsmiljön.

Enligt Fredrik Gårdare har skillnaden mellan fotbollsfirmorna och traditionella kriminella gäng blivit allt finare.

– Det är lättare att se likheter än olikheter. Det är samma typ av normer och regler som i all gängkriminalitet och i grunden samma sökande efter gemenskap med familj, kompisar, och sedan att göra saker ihop: Festa, slåss och göra brott i hop och känna sig som ett brödraskap. Brödraskap inom huligankretsar går att jämföra med brödraskapet inom mc-gängskretsar, helt klart, och vi ser de kopplingarna. De passar bra ihop och vissa personer byter mellan eller ingår i båda typerna av miljö.

Fredrik Gårdare säger att de också ser en skillnad på unga kriminella som söker sig till firmorna jämfört de äldre som varit i firmorna en längre tid. Där det hos de äldre ändå finns ett fotbollsintresse, är de unga och nya i supportermiljön mest där för att begå brott och slåss.

– Tittar vi på nyrekryteringen och de som ansluter som är rätt unga är det naturligtvis vissa som är intresserade av fotboll, men vi ser också dem som inte alls har koll på det här med sporten och spelet och inte engagerar sig i själva spelandet utan i det som är runt omkring, våldet, vill ha gemenskapen, narkotikan, samlas runt ett gäng.

Det kanske inte är konstigt att kriminella söker sig till firmorna, enligt en tidigare firmamedlem som Ekot talat med. Personer i firmorna är lojala, kan reglerna, vet att hålla käft, är bevisligen hårda och backar inte undan, säger han. Det är med andra ord en bra miljö att båda vara i och rekrytera ifrån som kriminell.

Den här migrationen av kriminella till firmorna beror på flera faktorer. En kan ha göra med det ökade intresset för fotboll i Stockholm, säger Fredrik Gårdare.

– Stockholm har fått tre allsvenska lag vilket har höjt temperaturen rent allmänt inom fotbollsvärlden och därmed har också de destruktiva supporterkrafterna fått luft under vingarna.

Ett annat skäl kan ha att göra med att fotbollsvåldet flyttat från arenorna till gatan. Siffror som P3 Nyheter plockat fram visar att våldet på arenorna minskar medan det ökar utanför.

En annan faktor som eventuellt flyttat firmorna längre ifrån sporten till våldet och i förlängningen kriminaliteten kan ha göra med tillträdesförbudet som infördes för tio år, där personer som begått eller som man misstänker ska begå brott stängts ute från arenorna.

Totalt har 750 förbud delats ut under de här tio åren, visar siffror från P3 Nyheter. Tony Ernst, som är ordförande för Svenska supporterunionen, tror att tillträdesförbudet kan ha flyttat firmorna längre ifrån fotbollen och närmare våldet.

– I vissa fall har det kanske hjälpt, men i andra fall är jag helt säker på att de som har fått tillträdesförbud har radikaliserats och hamnat i en ännu tuffare miljö där man slagits efter och innan matcher, säger han till P3 Nyheter.

I den särskilda insats som är i gång nu i Stockholm finns även avhopparverksamhet på agendan, säger Fredrik Gårdare, och redan har de två avhoppare på gång.

– Vi jobbar aktivt med att öppna upp och hjälpa till. Vi vet av erfarenhet, vi har jobbat med avhopp i många år från vår sida, hur oerhört svårt det är att lämna den här miljön och ännu svårare att komma i en annan miljö och börja ett liv hederligt liv från början. Det är supersvårt. Det kräver ganska mycket energi och kraft, och praktiska åtgärder.

Den del av texten som rör hotet som Magnus Pehrsson upplevde att han utsatts för har uppdaterats i efterhand.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista