71 flyktingar hittades döda i en lastbil utanför Wien den 27 augusti. Foto: Ronald Zak/AP.
1 av 4
Bestörtningen var enorm när 71 människor hittades döda i en lastbil utanför Wien den 27 augusti. Foto: Ronald Zak/AP.
Bilden som skakade världen. Aylan Kurdi, 3, hittades död på en strand i Turkiet den 2 september. Foto: AP.
2 av 4
Bilden som skakade världen. Aylan Kurdi, 3, hittades död på en strand i Turkiet den 2 september. Foto: AP.
Tysklands vice förbundskansler Sigmar Gabriel. Foto: Markus Schreiber/AP.
3 av 4
Tysklands vice förbundskansler Sigmar Gabriel meddelade den 8 september att Tyskland kan ta emot upp till en halv miljon asylsökande om året under flera år framöver. Foto: Markus Schreiber/AP.
Stefan Löfven talar. Foto: Maja Sulin/TT
4 av 4
Statsminister Stefan Löfven talade på manifestationen för flyktingar på Medborgarplatsen i Stockholm den 6 september. Foto: Maja Suslin/TT.

Flyktingkrisen: Detta har hänt

1:51 min

Flyktingar har dött vid porten till Europa i många år. Men den svåra drunkningskatastrofen utanför Lampedusa i april i år, i kombination med en rad uppmärksammade händelser de senaste veckorna har slutligen satt press på Europas ledare att agera.

27 augusti: I en övergiven lastbil intill motorvägen ett par mil sydost om österrikiska Wien, hittar polisen 71 döda människor. De flesta tycks ha varit syriska flyktingar på väg från Ungern, och de tros ha dött av syrebrist. Bland de döda finns fyra barn och en intensiv jakt efter flyktingsmugglarna inleds.

Ett par dagar senare demonstrerar 20 000 österrikare mot behandlingen av flyktingar i Europa. Och Tysklands förbundskansler Angela Merkel tar tydligt täten och konstaterar att "om vi kunde rädda bankerna, så kan vi också rädda flyktingarna".

Under tiden kommer allt fler människor till Ungern, via Grekland, Makedonien och Serbien. De vill vidare till Österrike och Tyskland, men de ungerska myndigheterna stänger tågstationen i Budapest med hänvisning till att alla måste registreras i det första EU-land de anländer till, i enlighet med Dublinförordningen. Tusentals flyktingar sitter fast i Budapest och det blir allt mer upprörd stämning.

3 september: Turkiska medier, och snart också deras europeiska motsvarigheter, publicerar bilden av den döde treåringen Alan Kurdi, från Kobane i Syrien. Han ligger uppspolad på stranden utanför Bodrum i Turkiet, drunknad efter att hans familj försökt ta sig över till Grekland i en överfull båt. Flyktingkrisen får plötsligt ett ansikte och det är ansiktet av ett litet barn. Bilden väcker bestörtning och raseri över hela Europa, och trycket ökar på de europeiska ledarna.

4 september: EU:s utrikesministrar möts för att diskutera flyktingkatastrofen. Österrike och Tyskland enas om att ta emot flyktingarna som befinner sig i Ungern. Detta efter att människor som tröttnat på att vänta på stationen i Budapest har börjat gå till fots på motorvägen i riktning mot gränsen.

6 september: Runt 15 000 människor samlas i hällregnet i Stockholm, för att välkomna flyktingar till Sverige under parollen "Refugees welcome". Statsminister Stefan Löfven håller tal, om att hans Europa "inte bygger murar".

Manifestationer följer också på flera andra håll i landet de kommande dagarna, och människor samlar in mat, kläder och pengar till nyanlända, i en sällan skådad våg av solidaritet.

7 september: Storbritannien, som hårdnackat vägrat ta emot flyktingar, meddelar plötsligt att man kommer att ta emot 20 000 flyktingar de närmaste fem åren. Men budskapet imponerar inte på alla. "Tyskland tog emot 10 000 på en dag" konstaterade Labourpolitikern Gerald Kaufman. 

8 september: Tysklands förbundskansler Sigmar Gabriel säger att Tyskland klarar att ta emot upp till en halv miljon asylsökande om året i flera år framöver.

9 september: Åsa Romson sommartalar i Uppsala, och det råder ingen tvekan om att den lille Alans öde har nått ända in i makthavarnas hjärtan. Romsons röst stockar sig när hon säger: "Jag vet att det inte går att se bilder av ett barn som har spolats upp på en strand utan att gråta".

10 september: USA, som kritiserats för sin ovilja att ta emot flyktingar, meddelar att man kommer att ta emot 10 000 syrier. Samtidigt skickar Ungern ut militär för att bevaka gränsen mot Serbien, där taggtrådsstängslet som syftar till att hålla människor ute, snart står klart.

22 september 2015: EU:s migrationsministrar driver igenom kvotfördelningen av flyktingar. Fyra länder röstar nej: Tjeckien, Slovakien, Ungern och Rumänien.

23 september: Dagen efter beslutet om kvotfördelning enas EU:s ledare om att stärka kontrollen vid unionens gränser. EU:s gränskontrollbyrå Frontex och Europol ska få förstärkning och en miljard euro ska ges till UNHCR och FN:s World Food Program, för att hjälpa flyktingar i läger i Turkiet, Libanon och Jordanien.

22 oktober: Migrationsverket räknar i sin prognos med att minst 160 000 kan ha sökt asyl i Sverige innan året är slut. Nästa år räknar myndigheten med minst 135 000 vilket innebär att underlaget för regeringens budget för 2016 är bortsopat.

25 oktober: Efter ett möte i Bryssel enas de närmast berörda länderna om ett 17-punktsprogram för att lösa situationen. Vissa av åtgärderna är akuta - som att skicka 400 poliser till Slovenien för att hjälpa till med hanteringen av alla flyktingar. Samtidigt utlovas skydd till alla som kommer.

27 oktober 2015: Hittills har fler än 700 000 människor, främst flyende från oroligheterna i Syrien, Afghanistan och Irak, tagit sig till Europa, uppger FN:s flyktingorgan UNHCR. Fler än 3 000 av dessa tros ha drunknat i Medelhavet.

28 oktober: Österrike meddelar att de vill bromsa flyktingströmmen med ett stängsel vid gränsen mot EU-grannen Slovenien. I Sverige beslutas att polishelikoptrar ska bevaka asylboenden i glesbygden efter den senaste tidens bränder. Inrikesminister Anders Ygeman kallar attentaten för "ynkliga och avskyvärda".

4 november: Sveriges regering begär av EU-kommissionen att asylsökande ska fördelas härifrån till andra EU-länder. "Den nuvarande situationen är inte hållbar", säger statsminister Stefan Löfven (S).

5 november 2015: Sverige kan inte längre garantera boenden till alla flyktingar, varnar migrationsminister Morgan Johansson (S) med hopp om en "dämpande effekt". Han tycker att asylsökande i Tyskland, även om de bor i tält, ska fundera noga på om de bör försöka ta sig till Sverige.

9 november 2015: M kräver flyktingstopp. Moderaterna kräver att en stor del av de asylsökande avvisas direkt vid Sveriges gräns. Samtidigt, vid migrationsminister mötet i Bryssel, söker Sverige stöd för att få fler EU-länder att hjälpa till i flyktingkrisen. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista