Svenska sedlar i en plånbok. Foto: Christine Olsson/TT.
Foto: Christine Olsson/TT

Hög slutnota för 90-talets bankkris

1:51 min

Slutnotan för staten att rädda bankerna på 90-talet blev 21,5 miljarder kronor. Det visar en studie där räntan under två decennier för en högre statsskuld bidrog till underskottet.

En av författarna, Daniel Barr, är förvånad över resultatet.

– Jag och många med mig hade nog förväntat att det skulle bli ett överskott för statens insatser. Dels har det gått väldigt bra för Nordea, man tog ju över Nordbanken som i sin tur blev Nordea och så såldes de aktierna med god vinst. Man tog även över säkerheter som fastigheter och annat som man lyckades sälja till marknaden till god avans.

– Så att vi hamnade på ett underskott tycker jag är överraskande.

Daniel Barr, tidigare bankstödschef och ekonomen Hannah Pierrou, båda tidigare på Riksgäldskontoret har räknat ut att stödet från staten till bankerna under 90-talet var 104 miljarder kronor. Men tillgångarna som staten övertog och därefter sålde, har gett betydligt mer till statskassan, 146 miljarder kronor. Så långt alltså en ren vinstaffär för skattebetalarna.

Men det omfattande stödet till bankerna som ju var på fallrepet efter fastighetskrisen tvingade staten att ta upp nya lån, och det är med räntorna under ett par decennier på de lånen som bankstödet istället blev en förlust för staten på 21, 5 miljarder. I dagens penningvärde motsvarar det runt 50 miljarder kronor eller försvarskostnaderna under ett år.

Därutöver tillkom naturligtvis det samhällsekonomiska priset av bankkrisen som exempelvis högre arbetslöshet, lägre produktion och företagskonkurser.

– Bara för att slutnotan nu hamnade på ett negativt resultat betyder inte det att bankkrishanteringen var misslyckad utan man får ju se till alternativet vilket vi tror hade varit en total kollaps av det finansiella systemet i Sverige, säger Hannah Pierrou.

– Jag vet inte om man kan jämföra med Greklandsscenario, men det hade väl varit i den häraden, säger Hannah Pierrou.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista