Sjuka minskar arbetslösheten

En dryg tredejdel av sysselsättningsökningen från 1997 och fram till idag beror enligt Ams på att sjukskrivningarna ökat. I sysselsättningen ingår både de som faktiskt arbetar och de som av olika skäl, bland annat sjukdom, varit frånvarande från arbetet hela veckan. Hade sjukskrivningarna varit färre hade sysselsättningen varit lägre och regeringens mål 80 procent i sysslesättning år 2004 mer avlägset än idag.
Regeringen är stolt över att sysselsättningen ökat och arbetslösheten minskat de senaste åren. Men man väljer att inte tala om att de ökande sjukskrivningarna i hög grad bidragit till det. I statistiken räknas nämligen de sjukskrivna som sysselsatta. Både de som arbetar och de som av olika skäl är frånvarande från arbetet räknasd som sysselsatta i den officiella statistiken. Här rymms alltså också de som är sjuka, dock inte den stora gruppen långtidssjuskrivna. Sjukskrivningarna ökar 1997 började sjukskrivningarna att öka kraftigt, en ökning som fortsatt. Därmed har de sjukskrivnas andel av de sysselsatta vuxit. 1997 var 2.4 procent eller ungefär 96 000 av de sysselsatta sjuka hela veckan, 2001 hade gruppen ökat till nästan 4 procent eller 164 000 personer. Fler vikarier anställs Sjukskrivningarna har också lett till att fler vikarier anställts och det har ytterligare ökat sysselsattningen. När undersköterskan på medicinkliniken blir sjuk så finns hon med som sysselsatt i statistiken och det gör också hennes vikarie. Att vara sysselsatt är alltså i statistiken inte liktydigt med att arbeta. Hade inte sjukskrivningar ökat så kraftigt hade regeringens mål 80 procent i sysselsättning år 2004 varit mer avlägset än idag.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".