Ekots kommentator Tomas Ramberg och finansminister Magdalena Andersson med budgetpropositionen. Foto: Pablo Dalence/Sveriges Radio och Jessica Gow/TT.
Ekots kommentator Tomas Ramberg och finansminister Magdalena Andersson med budgetpropositionen. Foto: Pablo Dalence/Sveriges Radio och Jessica Gow/TT.

Ramberg om regeringsbudget: "Både gas och broms på jobben"

Det går inte att både äta kakan och ha den kvar. Reaktionerna på dagens budgetförslag påminner om denna gamla bagaresanning.

Magdalena Anderssons första egna budget visar på dilemmat med den krona för krona-filosofi som finansministern envist försvarar mot kritiker både till höger och vänster.

Det kanske mest förvånande med budgeten är att regeringen har så svårt att visa att den skapar fler jobb, och att den gör så svaga ansträngningar att övertyga opinionen om den saken. Med en svepande formulering skriver Finansdepartementet att politiken "samlat bedöms leda till en något högre potentiell sysselsättning och lägre jämviktsarbetslöshet framöver".

Detta från ett regeringsparti som gått till val med lägre arbetslöshet som allt överskuggande vallöfte. Med det storslagna målet att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet.

Visst satsar regeringen på jobb. 14 miljarder enligt Finansdepartementets tabell. Nästan lika mycket på socialförsäkringar och a-kassa. Fem miljarder på skolan, tre miljarder på miljön. Allt som allt målar regeringen och dess samarbetspartier upp reformer för 45 miljarder kronor.

Den delen kan beskrivas som gasen i regeringspolitiken. Det som sätter fart på ekonomin och jobben. Men det finns också en broms. Det är här krona för krona kommer in. Reformlistan ska betalas och regeringen gör det framför allt med skattehöjningar.

Partierna tvistar om hur många jobb som förloras när arbetsgivaravgifterna höjs. Men alla är överens om att det har negativ effekt, och att föra en stram budgetpolitik är i sig en broms på jobbtillväxten.

Det är inte bara regeringens vänsterkritiker som tycker att finansministern i stället skulle våga satsa mera med lånade pengar. Faktum är att också företrädaren Anders Borg ibland lånade till utgifter. Det alliansregeringen kallade "reformutrymme" var inte nödvändigtvis finansierat krona-för-krona. I stället argumenterade Borg på ett sätt som ekonomer ofta gör. Att i vissa tider mår ekonomin bäst av att regeringen finansierar sina förslag med lån.

Regeringen medger också att den måste göra mer för att klara sitt jobbmål. Men den har bara två budgetar kvar att visa detta så att det påverkar arbetslösheten före valet 2018. Tiden börjar alltså bli knapp.

Det är också ambitionen att till sista kronan betala varje nytt förslag som gör att budgeten ger sex av tio svenskar mindre pengar i plånboken enligt regeringens egna beräkningar. Det är hög och medelinkomsttagares skattekronor som får betala regeringens satsningar. En av mandatperiodens stora frågor är därför om finansministern klarar att hålla fast vid krona för krona-filosofin ända till 2018.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista