Sjuk kvinna och Annika Strandhäll. Foto: Erik G Svensson/TT samt Maja Suslin/TT.
I dag presenterade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll regeringens nya plan för att minska sjukfrånvaron. Foto: Erik G Svensson/TT samt Maja Suslin/TT.

Regeringens sjukplan får kritik

3:18 min

I dag presenterade regeringen sina förslag för att stoppa ökningen av sjukskrivningarna. Bland annat vill man i mindre skala prova att kräva läkarintyg vid sjukdom tidigare än vad man gör i dag.

– Det låter lite som misstroende. Är du verkligen sjuk? Någon måste intyga att man verkligen är sjuk. Jag tycker att det är ganska lagom som det är i dag, fem dagar. Har man en rejäl magsjuka så tar ju det några dagar, säger stockholmaren Camilla Gramner.

Thomas Gustavsson, från Göteborg, ger också förslaget tummen ner. Vårdcentralerna kommer att bli fulla, säger han.

– Då får man ingen tid hos läkare, då går man till jobbet ändå. Så smiter jag ner dig och så. Nej, jag tror inte på det här, säger han.

Nej, regeringens idé att i en begränsad skala testa att kräva läkarintyg tidigare än i dag får kritik från flera håll. Sjukskrivningarna kostar staten över 30 miljarder kronor i år och beräknas kosta över 50 miljarder om fem år. Och i dag presenterade regeringen sina förslag för att vända utvecklingen.

Det handlar bland annat om extra pengar till försäkringskassan och primärvården samt om att premiera de arbetsgivare som är bra på rehabilitering.

Dessutom sätter regeringen upp ett mål för sjukpenningtalet, det vill säga antal sjukdagar per person och år. I dag är det tio sjukdagar och regeringen vill sänka det till nio, trots att prognosen säger att sjukpenningtalet kommer att öka till 13 år 2020.

– Vi hoppas att vi med de här åtgärderna kanske ska se en vändning redan under nästa år, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Men att sätta upp ett mål för sjukpenningtalet är riskabelt, säger Tobias Baudin, förste vice ordförande för LO.

– Det finns en väldigt stor risk att om vi ligger över det målet att försäkringskassan och den enskilde handläggaren där ute som ska se till att man når regeringens mål, att de då bedömer människor hårdare. Då kanske vi får se en fortsättning av det vi har sett sen den tidigare regeringen, att man fortsätter kasta ut människor för att nå regeringens målsättning.

Ska man inte ha något mål alls när det gäller sjukskrivningarna?

– Ja, målet är ju att insatserna ska komma i rätt tid och vara rätt utformade utifrån de behov som jag har som individ.

Men ett mål som ni då vill ha, går det att utvärdera om man har misslyckats eller lyckats?

– Det är jättesvårt när det handlar om sjukförsäkringar, när det handlar om psykosocial ohälsa som ökar inte minst i offentlig sektor, då är det svårt att sätta de här målen.

LO är också kritiska mot tidigare krav på läkarintyg.

– Ta till exempel en människa som är sjukskriven utifrån det psykosociala, en psykisk sjukdom. Det kanske inte är det bästa att den ska pressas att kanske varje dag besöka läkare och få till ett läkarintyg. Det kanske skapar en ännu större stress för den här människan som gör att man blir sjukskriven längre, så det förslaget har vi lite svårt att förstå faktiskt.

Kritiken mot regeringens åtgärdspaket kommer också från oppositionen. Solveig Zander är socialförsäkringspolitisk talesperson i Centerpartiet.

– Jag hade förväntat mig att det skulle vara mycket mer konkret och mycket mer åtgärder som man kunde sätta in direkt och som kunde ge snabba effekter.

Både Moderaterna och Folkpartiet välkomnar försök med tidigare läkarintyg, men kritiserar regeirngen för att ha för få konkreta förslag, och framför allt för att man valt att ta bort den bortre parentesen i sjukförsäkringen, det som av de rödgröna partierna kallats för "stupstocken". Folkpartiets Erik Ullenhag kallar det regeringen gör för att lappa och laga.

– Det är klart att det är bra att arbetsgivarna tar ett större ansvar för rehabiliteringen, men att samtidigt ta bort den bortre parentesen i sjukförsäkringen riskerar att skapa allt fler som är allt längre fast i sjukförsäkringen och skapa ett större utanförskap. Så den åtgärden ger nog betydligt större effekt i fel riktning än de lappa och laga-åtgärder hon föreslår åt andra hållet, säger Ullenhag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista