Kvinna med barn i barnvagn på övergångsställe. Docent Erik Melén. Foto: Gunnar Lundmark/TT/SÖS.
Barnläkare Erik Melén som i dag får ta emot prins Daniels anslag för yngre lovande forskare på sex miljoner kr. Foto: Gunnar Lundmark/TT/SÖS.

Dålig luft ger sämre lungor

2:33 min

Barn som under sitt första år i livet bott vid gator med mycket luftföroreningar löper större risk än andra att få sämre lungfunktion när de blivit tonåringar.

– Det vi ser i den här BAMSE-studien är att barn som utsätts för höga halter av luftföroreningar har ökad risk att drabbas av sämre lungfunktion i tonåren. Det nya var att vi systematiskt kunde studera vilka perioder är de viktigaste för exponeringen för luftföroreningar. Och vi kunde då se att det var det första levnadsåret som hade störst betydelse, säger Erik Melén, docent och barnläkare vid Sacchska barnsjukhuset i Stockholm.

Alexander är på promenad i parken med Hedda, 10 månader, och han har funderat över den smutsiga luften i storstan.

– Joo, det känns inte riktigt så bra. Jag kommer från en mindre ort och då märker man att det är mycket mer luftföroreningar här i Stockholm, inte minst när man snyter sig. Å andra sidan känns det inte som om man själv kan göra jättemycket åt det. Det bästa vore ju om man inte hade lika mycket biltrafik.

Nu kommer forskarna att fortsätta följa ungdomarna i studien för att se om effekten av den nedsmutsade utomhusluften finns kvar i vuxen ålder. Då ökar också risken för att de drabbas av allergier, astma eller lungsjukdomen KOL. Men Erik Melén säger att risken är liten.

– Sammantaget är det så att nivåerna i Stockholm är förstås låga i jämförelse med de extrema halter som finns i Kina och Indien. Och vi ser ganska små effekter och för varje individ behöver det här inte betyda så mycket. Det är i ett större perspektiv - hur planerar vi vägar, skolor, dagis och så vidare. Sen måste man alltid värdera varje person för sig. Är det så att man har tydliga symptom från luftvägarna, svår astma till exempel, så är den här informationen viktig att förmedla. Vi ser kopplingar till luftföroreningar och negativa effekter. Sen är de små, men när det gäller hela befolkningen så är det en viktig information att gå ut med, säger Erik Melén.

Och det finns en miljöfaktor som är värre än bilavgaser.

– Rökning under graviditeten eller senare under barndomen ger ju förstås långt högre halter av farliga ämnen och andra hälsoeffekter som är väldigt väl studerade idag. Så det är naturligtvis helt andra nivåer, det är inte de nivåerna vi pratar om.

Du ska ju till slottet senare idag, kan du berätta varför?

- Det är en fantastiskt stor ära att få ta emot prins Daniels anslag för lovande forskare på sex miljoner. Det möjliggör att vi kan följa upp personerna i BAMSE-studien när de är i 22-24 år gamla och se om effekterna av luftföroreningar kvarstår i vuxenlivet.

 

Fakta Bamse-studien

Forskarna har följt mer än 2 000 barn i Stockholmsområdet för att se hur luftföroreningarna påverkar deras lungor. Man har mätt kvävedioxider och partiklar i luften vid barnens bostad, förskola och skola. Barnens lungfunktion mättes med ett så kallat FEV 1-test, där mängden luft man kan blåsa ut under en sekund avgör hur bra lungorna fungerar.

Resultaten visar att barn som under sitt första levnadsår hade utsatts för mer luftföroreningar än genomsnittet för gruppen, hade tre-fyra gångers högre risk att få en försämrad lungfunktion vid 16 års ålder.

Studien är publicerad i American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista