Allt fler nior kommer inte in på gymnasiet

2:20 min

Sedan riksdagen införde en gräns för vilka elever som får komma in på ett vanligt gymnasieprogram, 1997-98 så har andelen elever som hamnar utanför ökat.

Då var det drygt 9 procent av eleverna som inte klarade gränsen godkänt i svenska matematik och engelska. Förra året var det 13 procent som inte klarade, den något högre gränsen. Och i somras hade siffran stigit till 14,4 procent av niondeklassarna.

Samtidigt visar statistiken att likvärdigheten mellan skolorna försämrats. I hälften av skolorna var det färre elever som blev behöriga till gymnasiet, men i en stor del av de andra skolorna förbättrades resultaten och fler elever blev behöriga.

Skillnaderna mellan skolorna ökade. När det gäller elever som kommer från andra länder visar Skolverkets statistik att bland gruppen som varit i Sverige länge ökar andelen elever som blir behöriga. När det gäller nyanlända är det färre än förra året som blir behöriga till gymnasiet.

Utbildningsminister Gustav Fridolin:

- Det är fruktansvärt allvarligt för de eleverna, deras möjligheter att bygga ett liv med egenmakt, med försörjning, med möjlighet att nå sina drömmar, men också för samhällsekonomin i stort. Vi måste se till att vi får och ger varje individ verktyg för att bygga sitt liv så att de också kan vara med och bidra. Och den här trenden som fortsätter med dagens siffror, den förstör våra möjligheter att göra det, säger han.

Maria Stockhaus (M), ersättare i utbildningsutskottet, tror att flera av alliansens skolreformer kommer att visa positiva resultat framöver. Hon är kritisk mot att regeringen inte inför lika många karriärlärare som alliansen vill, och hon vill ha en särskild förbättring av lärarutbildningen.

- Man skulle ha andraspråksinlärning som obligatoriskt innehåll i lärarutbildningen men det vill inte regeringen satsa på och det tror jag skulle ge de här eleverna mycket bättre förutsättningar, för svenskan och språket är på något sätt nyckeln till att kunna klara skolan, säger Maria Stockhaus.