Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Kim Vincent är Creeindian och tänker rösta i parlamentsvalet i Kanada. Bara fyra av tio aboriginer röstar. Foto: Inger Arenander/Sveriges Radio.
Kim Vincent är Creeindian och tänker rösta i parlamentsvalet i Kanada. Bara fyra av tio aboriginer röstar. Foto: Inger Arenander/Sveriges Radio.

Liberaler lovar hjälpa aboriginer i Kanada

"Vi fick inte rösta förrän 1961"
3:00 min

Just nu tyder opinionssiffrorna på att det kan bli regeringsskifte och liberalerna ta över makten. De har lovat förbättringar för aboriginerna, Kanadas ursprungsbefolkning, som har sämre hälsa, utbildning och legala rättigheter än de flesta kanadensare.

I somras offentliggjordes en rapport i Kanada som konstaterade att ursprungsbefolkningen har utsatts för kulturellt folkmord.

– Det var upprörande och vemodigt, säger Kim Vincent i Ottawa, men han är optimistisk om en förändring:

Kim Vincent tillhör Kanadas så kallade First Nations. Han är Creeindian, en stark identitet säger han. Han är musiker men har också en liten affär i Ottawa där han säljer smycken och mockasiner tillsammans med sin mor, som presenterar sig som Månskugga, men inte vill bli inspelad. Kim tänker rösta i valet.

– Jag lutar åt socialdemokraterna, säger han, de har ägnat mest uppmärksamhet åt frågor som är viktiga för First Nations. Han nämner tillgång till rent vatten och utbildning.

Kims mamma har inte röstat på 30 år, men den här gången så kanske, trots att hon inte litar på politiker, men hon vill ha regeringsskifte.

Valdeltagandet  bland Kanadas aboriginer är lågt, inte mer än 44 procent.

Ordföranden för de samlade First Nations, Perry Bellgarde, förklarade varför i en intervju i TV häromdagen.

– Vi fick inte rätt att rösta förrän 1961, så det finns en stark känsla av att det här inte är vår regering. Det finns viss apati, marginalisering, fattigdom och en känsla av att min röst förändrar ändå ingenting, sa Perry Bellgarde.

Men under valrörelsen har frågan om aboriginernas villkor diskuterats. Ett skäl som bidrar till det, är publiceringen i somras av den sanningskommission som beskriver diskriminering och våld mot Kanadas ursprungsbefolkning bland annat genom ett system av internatskolor med syfte att krossa barnens identitet och tvinga dem att byta språk.

Marianne McLean ansvarade för kommissionens dokumentation. Hon är samlat upprörd när jag frågar.

– Internatskolorna var bara en del av en mer omfattande kolonial exploatering av aboriginerna som lämnade dem fattiga, ofta utan sitt eget språk och oförmögna att vara delaktiga i Kanada, säger Marianne McLean och lägger till att det finns stora behov av framförallt utbildning.

Den sittande konservativa regeringen Harper har varit beredd till skolsatsningar, men inte kunnat komma överens med aboriginernas ledare om makten pengarna. Oppositionen har lovat att genomföra sanningskommissionens samtliga förslag till förbättringar.

– Om de håller vad de lovar är en annan fråga, säger Marianne McLean.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".