Delad bild: Dokumentet som Ekot tagit del samt finansminister Magdalena Andersson. Foto: Sveriges Radio samt Maja Suslin/TT.
Foto: Sveriges Radio samt Maja Suslin/TT.

Finansministern om UD-dokumentet

2:11 min

Finansministern bekräftar att hon gett UD i uppdrag att redovisa konsekvenserna för om 60 procent av biståndsbudgeten används till flyktingmottagning. Uppgifterna finns i ett underlag som Ekot berättade om tidigare i dag.

– Det regeringen gör nu det är att räkna på olika alternativ för att se på konsekvenserna utifrån olika alternativ. Det här är ett sådant räkneexempel, säger Magdalena Andersson.

I det underlag som Ekot har tillgång till säger Utrikesdepartementet att en så kraftig avräkning som att ta 60 procent av biståndsbudgeten till flyktingmottagningen skulle orsaka att "barn i fattiga länder får avbryta sin skolgång” och att "fler mammor kan komma att avlida till följd av förlossningar".

Lika skarpt formulerar sig UD om följderna för den svenska kandidaturen till FN:s säkerhetsråd. En kandidatur som regeringen lägger stor vikt vid. "Sveriges anseende skulle bli mycket allvarligt skadat", heter det bland annat. ”Hela vår internationella trovärdighet står på spel”, står det också i UD-dokumentet.

Statsminister Stefan Löfven medger vid svar på en fråga att det skulle få mycket stora konsekvenser om förslaget blev verklighet:

– Ja, men det är självklart så. För det första tar Sverige ett mycket stort ansvar. Vi är en av de största humanitära bidragsgivarna i absoluta tal. Men vi har också begränsade resurser, säger Löfven och fortsätter:

– Vi vet ännu inte vilken prognos som Migrationsverket kommer med, men det är självfallet så att vi måste ligga steget före och tänka i olika scenarier. Då är det naturligt att Finansdepartementet frågar de olika departementen, vad kan det här få för konsekvenser om det fortsätter så här, för att senare fatta beslut.  

I UD:s svar på Finansdepartementets förslag framhålls också att om Sverige går före och kraftigt ökar uttaget ur biståndsbudgeten till flyktingmottagning kan andra länder frestas att gå efter. Det skulle innebära minskat bistånd totalt sett i världen.

Statsminister Stefan Löfven och regeringen anser dock att Sverige fortfarande skulle uppfylla biståndsmålet på en procent av BNI - även om 60 procent skulle gå till flyktingkostnader här i landet.

– Vi följer ju OECD:s så kallade DAC-regler för avräkning på biståndet, helt enligt de reglerna och det är naturligt att man ställer frågan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista