Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Ljus och blommor för offren utanför Kronans skola i Trollhättan.
Ljus och blommor för offren utanför Kronans skola i Trollhättan.

Hatbrott - men inte terrorbrott

Mycket tyder på att knivdådet på en skola i Trollhättan var ett hatbrott, enligt polisen. Men däremot undviker polisen att benämna händelsen som terrordåd. Varför? Ekots Maria Blomquist reder ut begreppen.

Polisen beskrev vid en presskonferens idag hur övervakningsfilmer från skolan i Trollhättan visar den 21-årige gärningsmannen gå genom skolan. Båda dödsoffren för hans våld hade utländsk bakgrund. Ljushyade människor pratar han med på filmerna.

Polisen hänvisar också till fynd som gjorts i hans lägenhet när de förklarar varför de tror att morden på skolan är ett så kallat hatbrott.

Att brott benämns som hatbrott kan ha olika förklaringar, men gemensamt är att det handlar om motivet till dådet. Om en person utsätts för brott på grund av till exempel etnicitet, religion eller sexuell läggning, så kan det handla om ett hatbrott.

Om brottet bedöms som hatbrott innebär det att en särskild straffskärpningsparagraf kan användas när en domstol ska döma ut straff.

Vad är då skillnaden på ett hatbrott och ett terrorbrott? Båda brotten kan ju till exempel ha ett visst inslag av politiskt motiv.

I vissa fall kan hatbrott och terrorbrott överlappa lite, men generellt sett kan man säga att hatbrott har en betydligt vidare tillämpning.

Under 2014 anmäldes över 6 000 hatbrott till polisen i Sverige, och som hatbrott kan till exempel förolämpning och förtal räknas in.

Ett terrorbrott måste däremot uppfylla vissa särskilda kriterier, noggrant definierade i lagstiftningen.

Ett terrorbrott är ett brott som "allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation". Det ska också finnas ett specifikt syfte med brottet, till exempel att "injaga allvarlig fruktan" hos en befolkning eller att förstöra grundläggande samhällsstrukturer.

Det finns också flera exempel på personer som har inspirerats av den högerextrema miljön och de idéer som finns där och begått terrorbrott. Dit hör till exempel Anders Behring Breivik.

Ett annat exempel är terrordådet mot en federal byggnad i Oklahoma City 1995, då över 160 människor dödades.  

När det gäller dådet i Trollhättan gäller polisutredningen i dagsläget mord. Dessutom vet vi att polisen tror att det rör sig om hatbrott. Det är den ansvarige förundersökningsledaren, oftast en åklagare, som beslutar om vilken brottsrubricering som ska gälla.

Utredningar om mord och hatbrott hanteras i normala fall av den vanliga polisen. Om ett brott ska utredas som ett misstänkt terrorbrott tar dock Säkerhetspolisen (Säpo) över ansvaret för utredningen. I Trollhättan-fallet bistår Säpo polisen i utredningen.

Säpo uppger också att de har personal på plats i Trollhättan för att hjälpa till med utredningen. Säpo har i uppdrag att bevaka och förebygga brott från såväl extremister på höger- som vänsterkanten och de kan därför bistå med expertkunskaper och analys.

I det här fallet tyder mycket på att det handlar om en enskild person som inte tidigare varit känd av polisen.

Den typen av ensamagerande personer har av Säpo tidigare pekat ut som ett särskilt allvarligt hot, eftersom de ofta är svåra att hitta.

Enligt Säpo utgör personer i den högerextrema miljön i Sverige inget hot mot vårt demokratiska statsskick. Däremot kan de utgöra ett konkret hot mot enskilda personer, däribland personer med invandrarbakgrund, homosexuella, politiker och journalister. Även om avsikten finns att genomföra brott som i förlängningen kan utgöra ett större hot mot samhället, saknas förmågan.

I detta finns troligen också en förklaring till varför ett dåd som det i Trollhättan ses som ett hatbrott, men inte som ett terrorbrott.

Någon rättegång mot den 21-årige gärningsmannen kommer det inte att bli, eftersom han är död. Polisen fortsätter ändå sin utredning kring händelsen.

Förutom att det är viktigt att kunna utesluta att 21-åringen eventuellt hade medhjälpare, så är det självklart viktigt för människor runt omkring, både anhöriga till offer och andra berörda, att få veta mer om vad som låg bakom brottet.

 

 

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".