Panel inför stor symbol för COP15. Två delegater kvar vid stort förhandlingsbord omringat av tomma stolar. Foto: Henrik Montgomery/TT.
Anföranden och förhandlingsrundor vid senaste försöket i Köpenhamn 2009. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Guide: Så fungerar klimatmötet i Paris

Ekots miljöreporter Annika Digréus förklarar: FN:s klimatmöten, lärdomar från Köpenhamn och hur förhandlingarna går till i Paris.

De årliga klimatkonferenserna, Conference of the Parties, förkortat COP, brukar hållas i december. Konferenserna är årets viktigaste möte för FN:s klimatkonvention, UNFCCC, med för närvarande 196 parter eller länder. Parismötet kallas COP 21, eftersom det är det 21:a partsmötet.

Årets COP-möte är särskilt viktigt eftersom målet är att sluta ett globalt klimatavtal. Det är först nu UNFCCC kommit så långt sedan man misslyckades med samma sak för sex år sedan i Köpenhamn.

Klimatmötet i Paris pågår under två veckor och äger rum på Le Bourget, en flygplats i Paris. Dit väntas ca 50 000 besökare - regeringschefer, förhandlare, experter och deltagare från civilsamhället.

När mötet inleds den 30 november kommer regeringschefer att delta. Därefter ska förhandlingarna skötas av ländernas delegationer och senare ansluter ansvariga ministrar under den andra förhandlingsveckan.

På det viset vill värdlandet Frankrike försöka undvika det som skedde i Köpenhamn. Då var regeringscheferna på plats i slutet av mötet. Det anses ha påverkat förhandlingarna eftersom delegationerna avvaktade i väntan på att deras högsta ledare skulle komma.

Vid ett COP-möte leder värdlandet förhandlingarna med hjälp av två förhandlingsordförande som till dess förberett en text. Under konferensen sker flera tiotals parallella förhandlingar, där man diskuterar olika delfrågor i avtalet.

Det är mycket komplexa förhandlingar som rör exempelvis anpassning till klimatförändringar, tekniköverföring mellan länder, hur krav på utsläppsminskningar ska formuleras, hur utsläppsminskningar ska mätas osv.

Ett viktigt underlag för förhandlingarna är de rapporter om klimatförändringar som FN:s klimatpanel IPCC gör. Den senaste rapporten IPCC 5, där sammanfattningen kom i slutet av oktober 2014.

Den gav starkare stöd för människans växandepåverkan på jordens klimat. Det krävs omfattande och snabba åtgärder för att hindra det men metoder och teknik finns och det går att göra det som behövs utan att tillväxten hejdas, enligt IPCC.

Länder brukar samarbeta i olika grupper utifrån gemensamma intressen och stämmer hela tiden av sina positioner. Sverige ingår i EU-delegationen.

Andra land-grupper är exempelvis AILAC (Latinamerika och Karibien), AOSIS (Allians av små ö-stater), G77( Utvecklingsländer dit även Kina brukar räknas, leds i år av Sydafrika), BASIC (samarbetsgrupp mellan Brasilien, Sydafrika, Indien och Kina).

Förutom ländernas delegater deltar flera tusen observatörer i vissa öppna möten. De är forskare, tekniska och ekonomiska experter och representanter från civilsamhället, bland dem många miljö - och biståndsorganisationer.

Under andra veckan vid COP-mötet ansluter ansvariga ministrar som slutför förhandlingarna med hjälp av sina delegater. Vanligen deltar miljöministrar men det kan också vara ministrar ansvariga för till exempel energi, bistånd och finanser.

Mot slutet av COP-mötet när förhandlingarna om de många delfrågorna avslutats, samlas alla i plenum. Slutdokumentet ska beslutas i konsensus, alltså med full enighet.

Därmed inte sagt att alla frågor är lösta. Mönstret är snarare att svåra frågor förs vidare till kommande års förhandlingar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".