Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny studie kartlägger svenska jihadister på Facebook

Publicerat måndag 2 november 2015 kl 05.00
Det finns en slags "närhetsprincip" när det är på svenska
2:06 min
Flera svenskar som åkt till Syrien och till terrorstämplade grupper porträtterar sig själva med vapen. Foto: Ur rapporten
1 av 3
Flera svenskar som åkt till Syrien och till terrorstämplade grupper porträtterar sig själva med vapen.
Kritik mot Assad och bilder på Syrienkrigets offer på en numera nedlagd sida som förespråkar våldsbejakande islamistisk extremism.
2 av 3
Kritik mot Assad och bilder på Syrienkrigets offer på en numera nedlagd sida som förespråkar våldsbejakande islamistisk extremism.
Att blanda våldsförhärligande budskap med budskap om religion och martyrskap är ett vanligt inslag.
3 av 3
Att blanda våldsförhärligande budskap med budskap om religion och martyrskap är ett vanligt inslag på sidorna.

Mycket av den propaganda som finns om islamistiska terrorstämplade grupper sprids via sociala medier. Nu har för första gången de svenska Facebookkontona som sprider sådan propaganda kartlagts i en ny rapport.

Under tre år har Linus Gustafsson vid Försvarshögskolan i Stockholm följt och studerat svenskspråkiga grupper och profiler på Facebook som sprider våldsbejakande islamistiska och extremistiska budskap.

– Facebook fungerar som ett propagandaverktyg, men också som en plattform för att rekrytera personer till grupper som IS och Jabhat al-Nusra, förklarar rapportförfattaren Linus Gustafsson vid Försvarshögskolan.

De inlägg som publiceras kan vara allt från flaggor och symboler, till bilder på svenskar som poserar med vapen, till reseberättelser från områden som kontrolleras av terrorstämplade Islamiska staten.

– Vad vi kan se är att de personerna som befinner sig i Syrien använder sig av social media för att propagera och informera personer utanför de kontrollerade områdena, säger han.

Forskningen visar också att stödet för extremistiska grupperingar som Islamiska staten, al-Qaida eller Nusrafronten, ofta rättfärdigas genom en blandning av olika argument. Framförallt handlar det om en kritik mot Syriens diktator al-Assad, empati för Syrienkrigets offer, tolkningar av religiösa texter men också om en tydlig fascination för vapen och för våld.

– Det blir också en form av närhetsprincip när det gäller den hemmasnickrade propagandan. Den är svenskspråkig och det kommer från en person är från samma land som en själv, säger Linus Gustafsson.

En av de grupper Linus Gustafsson studerat hade minst 470 följare vid ett tillfälle, precis som flera andra profiler och grupper så har den stängts ner av Facebook.

Exakt hur viktigt sociala medier är för att människor ska radikaliseras är svårt att mäta, berättar Linus Gustafsson. Däremot syftar en del av propagandan till att svenskar ska resa till Syrien för att ansluta sig till terrorstämplade grupper.

– Man har en våldsbejakande ideologi som man bakar ihop med olika typer av uppmaningar. Att man ska rädda sina systrar och bröder som man ofta säger, och vara med och upprätta det så kallade kalifatet, säger Linus Gustafsson.

Företaget Facebook har inte velat medverka i en intervju, men en talesperson skriver till Ekot att de sidor som propagerar för terrorstämplade grupper stängs ner av Facebook. Talespersonen skriver också att Facebook uppmanar människor att anmäla konton som bryter mot företagets regler.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".