Militärer i gröna uniformer marscherar i led. Foto: Johannes Ledel/Sveriges Radio.
Foto: Johannes Ledel/Sveriges Radio.

Försvarets personalbrist kommer ta flera år att åtgärda

Försvarets personalbrist
1:52 min

Försvaret lider av personalbrist och situationen försämrar försvarets förmåga att utföra sina uppdrag. På flera förband kommer det att ta flera år att åtgärda de kompetensbrister som finns.

Personalbristen försämrar försvarets beredskap och skapar frustration hos personalen.

Något av det som orsakar mest problem är att bemanningsuppdrag måste lösas internt inom försvarsmakten, säger Emilio Bocangel, plutonchef på Livgardets granatkastarpluton. 

– Det har att göra med att organisationen från början är för liten. Då täpper man till ett hål någon annanstans, och skapar ett nytt hål hos oss. Sedan går det runt så. Det är för lite personal.

Efter årets försvarsbeslut ska dock organisationen göras om och enligt försvaret blir den något större, vilket skapar ytterligare rekryteringsbehov.

Generalmajor Karl Engelbrektson, chef för förbandsproduktion, berättar att vakanserna innebär att försvaret tvingas göra prioriteringar.

– Konkret blir följderna när man har vakanser att man måste hårdare prioritera mot vissa uppgifter, de som då är det viktigaste. Sekundärt utav det följer att man kan behöva stödja varandra med resurser.

Försvaret har haft problem med personalförsörjningen sedan övergången från värnplikt till ett system baserad på anställd personal. Flera av landets förband säger att de inte har full bemanning.

– Det påverkar naturligtvis den operativa förmågan i negativ riktning. Det handlar om att träna upp enheter som levererar. Vi behöver fylla på med mer personal, säger Karl Engelbrektsson, chef för förbandsproduktion inom försvaret.

För att täcka behovet som finns idag och det utökade behovet som följde av försvarsbeslutet behövs både officerare, soldater och civil personal, men rekryteringsbehovet på 1200 omfattar bara heltidsanställda poster och inte tidvis anställda som också är en kategori där man inte når personalmålen idag.

Men det är samtidigt inte så enkelt som att bara fylla vakanserna med nyanställda. Det tar tid för de nya soldaterna att få den erfarenhet och kompetens som behövs. I försvarets årsredovisning för förra året skriver man att det på flera förband kommer att ta flera år att åtgärda kompetensbrister som finns.

Enligt officersförbundets ordförande, Lars Fresker, innebär den nya organisationen också ändringar i personalsammansättningen och bland annat totalt sett ett färre antal yrkesofficerare. Han säger att det finns en farhåga om att situationen för personalen kan förvärras, då man fortfarande inte vet om samma uppgifter måste klaras av med samma bemanning.

– Det man vet är att den nya organisationen, om man tittar på officersidan, blir ungefär 500 färre. Det säger ju sig självt att 500 färre då hinner man inte med mer, säger Lars Fresker.

Enligt en kartläggning gjord av officerstidningen kommer vissa av dagens förband ha ett fortsatt rekryteringsbehov i den nya organisationen medan andra blir övertaliga. Men Lars Fresker är inte övertygad om att den geografiska omfördelningen av personalen kommer gå smärtfritt. 

Ett förband som lider av personalbrist är Livgardet i Stockholm. Där är Christer Tistam, regementschef och han förklarar att de försöker rekrytera tidigare utbildade soldater, för att möta behovet av kompetent personal.

– Vi kan inte bara nu vänta på de som ska grundutbildas för det är en tid innan de är färdiga. Vi söker också från andra förband, säger Christer Tistam, regementschef på Livgardet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".