Elever i skolsal. Foto: Pontus Lundahl/TT.
Elver i friskola i Huddinge. Elev närmast håller boken upp och ner. Foto: Pontus Lundahl/TT.

Ny modell för statsbidrag ska ge mer till skolor med stora behov

"Vi tror modellen kan göra ett ganska bra jobb"
3:01 min

Skolverket föreslår nu att regeringen inför en ny modell för hur statens bidrag till olika skolor ska delas ut. Den innebär att stora behov också ska innebära höga statsbidrag. Avgörande blir bland annat hur många elever med utländsk bakgrund och elever med lågutbildade föräldrar det går på skolan.

– Det är de variabler som generellt sett bäst förklarar skillnader mellan elever på skolnivå. Vi tror att de kan göra ett ganska bra jobb, säger Krister Sund, undervisningsråd på Skolverket, som arbetar med den nya modellen.  

Finns det svagheter i modellen?

– Svagheten är att den baseras på registerstatistik, vilket gör att det finns en viss eftersläpning, vilket i sin tur gör att det inte alltid är jättefärska siffror som används, säger Krister Sund. 

Riksrevisionen har kritiserat att de senaste årens statsbidrag delvis har hamnat i fel skolor, skolor som haft personal med uppgift att söka pengar har fått bidrag, medan en del fattiga skolor med stora behov fått mindre eller blivit utan.

Skolverket föreslår nu regeringen en ny modell där varje skolas behov, ska styra statsbidragen. En slags fördelningsnyckel.  

Den beräknar hur många elever på en skola som inte ska bli behöriga till gymnasiet.

Faktorer som försämrar gymnasiemöjligheten, är att ha lågutbildade föräldrar, ha utländsk bakgrund, ha kommit till Sverige de senaste åren, att vara pojke och att vara född sent på året, enligt Skolverkets rapport. 

Träffsäkerheten i Skolverkets modell är 80-90 procent, enligt myndigheten, som säger att en svaghet är att uppgifterna hämtas ur register och ofta är minst ett år gamla. 

Fördelningsnyckeln kan behöva finslipas i framtiden, enligt Skolverket, som också lämnar brasklappen att det är svårt att säga exakt hur den fungerar i praktiken, när myndigheten inte känner till vilka typer av statsbidrag den ska användas till.

Verket uppmanar regeringen att anpassa modellen när statsbidrag som ska nå till alla skolor ska ges ut, annars kanske en del skolor aldrig får några bidrag.

Ju fler elever i en skola som uppskattas inte bli gymnasiebehöriga, desto högre statsbidrag. 

Utbildningsminister Gustav Fridolin gillar modellen och säger att regeringen länge krävt att kommunerna ska ge mer till skolor med stora behov. 

– Det här är egentligen lite bakvänt, ska erkännas. Vi har ju nu i flera år krävt av kommunerna att de inom sin kommun ska göra det här jobbet, säkerställa att de kommunala resurserna till skolan ska nå fram till de skolor som har de största behoven, men från statlig nivå så har vi inte gjort det, säger Gustav Fridolin. 

– Det har faktiskt varit så att det gått mer statliga resurser till de skolor som redan har det största förutsättningarna och mindre till de som behöver det mest. Nu vänder vi på det, säger han. 

Svagheter i modellen kan ändras, säger Gustav Fridolin.

– Det finns inga ultimata sådana här modeller utan de måste konsekvent finjusteras och idag har vi faktiskt läget att det gått mindre statliga resurser till de skolor som behöver det mest. Det är klart att varje steg därifrån det är en klar förbättring, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".