Dokumenten visar att försvarsmakten i oktober 2012 hade minst 42 tolkar anställda. Foto: Henrik Montgomery. Montage: Sveriges Radio
Flera tolkar fick aldrig möjlighet att komma till Sverige som kvotflyktingar. Nu berättar Försvaret att det berodde på personalbrist. Foto: Henrik Montgomery. Montage: Sveriges Radio

Brist på personal låg bakom tolkbeslut

"Det är inte acceptabelt"
2:09 min

Det var personalbrist som gjorde att flera afghanska tolkar aldrig fick möjlighet att få uppehållstillstånd i Sverige. Enligt Försvarsmakten saknades det resurser för att samla in information om de tolkar som inte längre var anställda av Försvaret före 2014. Det trots att flera uppgav - och fortfarande uppger - att de lever under hot.

Callis Amid på Sveriges veteranförbund fredsbaskrarna har länge engagerat sig i tolkfrågan. Han har själv tjänstgjort som soldat för den svenska Försvarsmakten på plats i Afghanistan.

– Det är inte acceptabelt, det är kollegor till svensk myndighetspersonal som man har lämnat i sticket och då kan man inte idka brist på personal som ett skäl för att lämna kollegor i händerna på självutnämnda skarprättare, säger han.

Tolkarna var ofta ett omistligt stöd för svensk militär, men tolkuppdraget gjorde också att de utsattes för stora risker eftersom de kunde kännas igen när de var på uppdrag med svenska soldater.

23 före detta tolkar och vakter har beviljats uppehållstillstånd i Sverige genom att komma hit som kvotflyktingar, men minst 20 tolkar erbjöds aldrig den möjligheten.

Ekot har tidigare berättat att det enbart var de tolkar som hade en anställning 2014 och senare som erbjöds möjligheten att få skydd i Sverige.

Nu står det klart att det var personalbrist som gjorde att Försvaret inte kunde utreda alla tolkars skyddsbehov. I ett yttrande till justitieombudsmannen framgår det att Försvarsmakten "saknade personalresurser" för att göra säkerhetsbedömningar av alla tolkar.

– Man lämnar inte kollegor efter sig på slagfältet. Om det är av resursbrist och på grund av att man inte har haft tillräckligt personal så är det häpnadsväckande och skamligt, säger Callis Amid.

Hantering av de afghanska tolkarna har JO-anmälts. JO ser bland annat över Migrationsverkets och Försvarsmaktens roll, men också ansvariga tjänstemän på regeringskansliet.

Den alliansstyrda regeringen fick flera gånger kritik för hur tolkfrågan sköttes, men trots det har den nuvarande regeringen inga planer att ändra lagstiftningen vad gäller asyl eller visumreglering för lokalanställd personal.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".