Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Allt fler fall av människohandel med barn anmäls

Publicerat söndag 17 januari 2016 kl 03.00
"Ett brott som begåtts någon annanstans än i Sverige"
(1:51 min)
Ensamkommande flyktingbarn anländer till Hyllie station i Malmö. Foto: TT/ Sveriges Radio.
Ensamkommande flyktingbarn anländer till Hyllie station i Malmö. Foto: TT/ Sveriges Radio.

Ökningen hänger ihop med flyktingarna som kommit till Sverige. I flera fall har det misstänkta brottet skett under resan hit.

– Historien är många gånger att man kommer som ensamkommande, och att det här är något som har hänt på vägen hit. Det är en försvårande del i de här ärendena, att det är brott som har begåtts någon annanstans än i Sverige. Det säger Patrik Cederlöf, nationell samordnare mot prostitution och människohandel.

Förra året polisanmäldes ett 40-tal fall av människohandel där offren är under 18 år, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet. Det är dubbelt som många anmälningar som 2014.

Många av anmälningarna görs av Migrationsverkets personal. Där har man jobbat med att identifiera misstänkt människohandel när man möter asylsökande, säger myndighetens samordnare för arbetet mot människohandel, Kajsa Törnqvist Netz.

– Om det gäller ensamkommande barn kan det handla om att de inte vet namnet på vilka som rest med dem, eller att vi upplever att någon styr dem, till exempel att det är mycket mobiltelefonpratande. Det finns frågor man kan ställa för att få fram indikationer.

På uppdrag av regeringen presenterades i höstas en kartläggning över barn i Sverige som de senaste åren utsatts eller misstänks ha utsatts för människohandel.

Den visade att det handlar om ett par hundra barn, och att majoriteten av dem är ensamkommande. Ungefär en tredjedel är inte registrerade hos migrationsverket.

De utsätts för bland annat tiggeri, sexualbrott och tvingas till stölder. Barnen kommer främst från Nordafrika, enligt kartläggningen.

Nationella samordnaren Patrik Cederlöf tror att det är den här gruppen unga som nu syns i statistiken.

Och trots det ökande antalet anmälningar är det väldigt ovanligt med fällande domar. En förklaring är att ärendena ofta bara bygger på barnets historia, säger han.

– Det är ofta ett barn som ger information om en person. Man har inte hela namnet eller adress. Och man kan inte utreda var det här hände. Det gör att det är svårt för polisen att utreda de här ärendena, avslutar Patrik Cederlöf.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".