Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
En broschyr om forskningsprojektet. Foto: Mona Hambraeus/Sveriges Radio.
1 av 3
Foto: Mona Hambraeus/Sveriges Radio.
Gisela Nyberg, forskare vid Karolinska Institutet. Foto: Mona Hambraeus/Sveriges Radio.
2 av 3
Gisela Nyberg, forskare vid Karolinska Institutet. Foto: Mona Hambraeus/Sveriges Radio.

Kunskap om hälsa förbättrade barns matvanor

"Till min son säger vi att man får bra skelett och blir stark"
2:14 min

Barn kan förbättra sina matvanor om de får ett särskilt informationsprogram i skolan som också involverar föräldrarna. Det visar en studie som gjorts i två låginkomstområden i Stockholm.

I utsatta områden är problemen med övervikt större än annars. Därför är det extra viktigt att sätta in åtgärder just där, enligt forskarna.

Muhammed Rodbar bor i Kista i norra Stockholm och har tre barn. I hans familj försöker de få barnen att äta nyttigt.

– Till min son säger vi att man får bra skelett och blir stark. Till min dotter säger vi att man blir duktig i skolan.

Äter de mer grönsaker då?

– Ja, på det sättet blir de nöjda och äter mer grönsaker.

I bostadsområden där föräldrarna har låg utbildning är det betydligt vanligare med övervikt och fetma hos barn, 27 procent av barnen där är drabbade jämfört med riksgenomsnittet, som är 18 procent.

Samtidigt har kunskapen varit låg om vilka åtgärder som kan förändra. Tidigare har man satsat på aktiviteter inom skolan, men på senare år har man kommit fram till att det inte räcker, även föräldrarna måste blandas in.

I ett forskningsprojekt med sexåringar i förskoleklass gjorde man just det - och lyckades förbättra matvanorna, säger Gisela Nyberg, forskare vid Karolinska Institutet.

– Glass, kakor, bullar, snacks och godis. Ohälsosam dryck var juice, o'boy och läsk. Där såg vi en sänkning.

Projektet pågick under ett halvår, och innehöll skriftlig information hem och motiverande samtal med föräldrarna. Efter det hade barnen lektioner i skolan om hälsa, med hemläxor som skulle göras tillsammans med familjen. Det kunde handla om att leta efter nyckelhålsmärkt mat i affären eller att pröva en ny fysisk aktivitet under helgen.

Matvanorna blev alltså bättre, men bara så länge projektet pågick. Fem månader senare var allt tillbaka i gamla spår, och det visar att man måste upprepa sådana här insatser om de ska ha effekt på lång sikt.

Alla barn behöver det här, men det är extra viktigt att satsa i låginkomstområden, säger Gisela Nyberg.

– Behovet där är störst, de har sämre hälsa och högre andel övervikt och fetma, så de barnen behöver det som mest. 

Föräldern Muhammed Rodbar säger att det är svårt att ha kontroll över vad barnen äter när man inte är hemma utan på jobbet. Barnen köper godis själva på väg hem från skolan.

– Vi försöker minska godiset, de äter mycket, de tycker om godis och choklad.

Hur gör ni då?

– Vi säger att man inte förstår så bra när man läser när man äter mycket socker, och att det inte är bra för tänderna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".