Odlingsplatta med bakterier, varav några är resistenta mot antibiotika, på laboratoriet vid antibiotikaforskningsenheten Klinisk mikrobiologi i Uppsala. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT.
Det här är första gången läkemedelsbranschen visar sina kort i den svåra frågan om hur framtidens antibiotika ska utvecklas och bevaras. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT.

Ny betalningsmodell kan rädda antibiotikan

"Ett genombrott är att vi får hela den här industrin att erkänna att det behövs nya affärsmodeller"
2:04 min

Enligt ett nytt förslag som i dag lades fram vid Världsekonomiskt forum i Davos behövs det en helt ny marknadsmodell för antibiotika där vinsten inte beror på mängden sålda läkemedel.

Istället bör en global fond garantera att ny antibiotika säljs till rimliga priser i utvecklingsländerna och att bolagen får ersättning för forskning och utveckling utifrån det värde medicinerna har för samhället.

Vid Världsekonomiskt forum i Davos presenterade ett drygt 80-tal läkemedelsföretag i dag för första gången ett gemensamt förslag till hur den ökande antibiotikaresistensen ska bemästras och nya läkemedel utvecklas.

Industrin vill bland annat ha en global fond som ska garantera att priset för ny antibiotika motsvarar det höga samhällsvärdet.

Richard Bergström som är VD för den europeiska läkemedelsbranschens organisation tycker att förslaget är en milstolpe.

– Det som är ett genombrott är att vi får hela den här industrin att erkänna att det behövs nya affärsmodeller, och det andra som är stort är att det finns ett erkännande att användning av antibiotika i djurhushållningen är ett problem. Det har tidigare framförallt förnekats från USA men nu erkänner alla att nu måste vi ta tag i det, säger Bergström

Det här är första gången läkemedelsbranschen visar sina kort i den svåra frågan om hur framtidens antibiotika ska utvecklas och bevaras.

Det grundläggande i industrins förslag är att läkemedelstillverkarnas vinst inte längre ska bero på antalet sålda piller, utan istället utgå från vilket värde ny antibiotika har för hela samhället.

Bolagen ska ersättas för forskning och utveckling bland annat via en global fond, och man ska också garantera att människor i fattiga länder ska få tillgång till antibiotika till rimliga priser.

Men det kräver att privata och offentliga aktörer samverkar, menar John Rex som är chefsstrateg vid Astra Zeneca, ett av bolagen som undertecknat dekarationen.

Han säger att industrin nu förväntar sig att regeringar runtom i världen engagerar sig och förstår nödvändigheten av att planera i förväg för att få läkemedel också i framtiden.

Men det kommer att bli dyrt för samhället, det är de flesta överens om, och Richard Bergström flaggar för att antibiotikan i framtiden kan bli dyrare i rika länder, men billigare i utvecklingsländerna.

– Det ekonomiska värdet av ny antibiotika kan vara ganska stort och det berättigar ju ett högt pris. Men vi betalar ju så kallade höga pris för väldigt effektiva cancerläkemedel och för medel mot sällsynta sjukdomar så det är inte så konstigt. Och i det stora hela är det här inte någon större del av läkemedelsbudgeten, säger han.

En av dem som drivit frågan om antibiotikaresistens i många år är Otto Cars, som också grundat antibiotikanätverket React. Han är glad över förslaget.

– Jag ser det som ett väldigt stort steg framåt för att bygga ett uthålligt system för världens tillgång till antibiotika. Nu har alltså mer än 80 läkemedelsbolag kommit överens om att man måste ändra inriktning för hela affärsmodellen. Jag hoppas att FN vid generalförsamlingen i höst ska ta upp frågan, och att den här frågan om finansiering kommer upp på banan, säger han.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".