Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Tidigare terrormisstänkt kräver skadestånd

Publicerat fredag 22 januari 2016 kl 06.18
Advokaten: Vi yrkar på en miljon
1:24 min
Misstankarna om att 22-åringen var inblandad i terrorbrott väckte mycket stor uppmärksamhet med en stor polisinsats till följd. Även Skellefteå bevakades av tugnt beväpnad polis. Robert Granström / TT.
Misstankarna om att 22-åringen var inblandad i terrorbrott väckte mycket stor uppmärksamhet med en stor polisinsats till följd. Även Skellefteå bevakades av tugnt beväpnad polis. Robert Granström / TT.

Den 22-årige man som i november förra året greps misstänkt för förberedelse till terrorbrott men som visade sig vara oskyldig och friades från alla misstankar, vill ha en miljon kronor i ersättning för det lidande han fick utstå.

– Min klient har blivit felaktigt frihetsberövad under tre dagars tid och vi menar att han borde få en förhöjd lidandeersättning. Han har blivit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet och han har lidit stor massmedial skada, säger 22-åringens advokat Peter Ataseven.

Mannen greps i Västerbotten i november efter att ha varit anhållen i sin frånvaro i två dagar. Det var några dagar av konstant bevakning då hans namn och bild spreds i media. Det här gör att 22-åringen och hans advokat har valt att yrka på en miljon i ersättning, berättar Peter Ataseven.

– Det är ovanligt stor skada, och utifrån det tycker vi att en miljon är det han är berättigad till, säger Peter Ataseven.

Den som varit frihetsberövad men som sen frias, eller som i det här fallet, alls inte åtalas, har rätt att begära skadestånd av staten. Det prövas sen av justitiekanslern (JK).

Det viktigaste som JK tar hänsyn till är tiden en person suttit frihetsberövad, och då är tre dagar ganska lite. Samtidigt har JK de senaste åren också tagit hänsyn till skada från mediebevakning.

Justitiekansler Anna Skarhed vill inte uttala sig än om huruvida en miljon kronor kan vara en rimlig ersättning.

– Det får jag se när jag ser vad man skriver. Men självklart är det inte den nivån ett sådant frihetsberövande ligger på normalt sett, säger Anna Skarhed.

Vanligtvis tar det tre till fyra månader innan justitiekanslern avgör ett sådant här ärende. Den som är missnöjd med bedömningen kan sen välja att gå till domstol.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".