Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Svetsaren Minna Herrala jobbar i en finländsk framgångsbransch, varvsindustrin. Foto: Thella Johnson
Svetsaren Minna Herrala jobbar i en finländsk framgångsbransch, varvsindustrin. Foto: Thella Johnson

Pressat Finland litar till lyxkryssare

Oro för ”brain drain” när arbetslösa lämnar Finland
2:41 min

I Finland är ekonomerna försiktigt optimistiska inför 2016. Mitt i den utdragna lågkonjunkturen går många företag bättre än någonsin, inte minst den finska varvsindustrin.

Men än är det långt kvar till verklig tillväxt och framtida problem väntar när högutbildad arbetskraft lämnar landet. 

I torrdockan på Åbovarvet är det mest plåtslagarnas dunkande som hörs den här januaridagen. Det är tjugotre minusgrader och utomhussvetsningen ligger därför nere, förklarar svetsaren Minna Herrala som istället har extra mycket tid att visa runt på det enorma varvsområdet.

Här byggs för närvarande två fartyg, rederiet Tallinks nya naturgasdrivna snabbfärja och Royal Carribeans och TUI-Cruises lyxkryssare Meinschiff 5.

– Man får gå tjugo-trettio år tillbaka i tiden för att hitta en jämförelse i efterfrågan på våra fartyg, och då var båtarna mycket mindre så det ekonomiska värdet är större än någonsin tidigare, berättar Tapani Pulli, vice vd på Meyer Turku.

Den tyska Meyerkoncernen köpte tillsammans med finska staten Åbovarvet av norsk-koreanska STX för ett drygt år sen. En affär som förbereddes under stor press och stort hemlighetsmakeri med syfte att rädda det finska varvet, en miljardindustri som hade drabbats av svåra ekonomiska problem och minskat förtroende på börsen.

I dag är det varvsindustrins jätteordrar som håller ångan uppe i den finska ekonomin. Varvet i Åbo har sju väntande beställningar och räknar med att rekrytera 3000 nya anställda under de närmaste åren.

När dystra siffror åter presenterades för Finlands BNP i höstas, så var det beställningarna av lyxkryssare som gjorde att minustalet hamnade på två procent, annars hade nedgången i landets produktion varit större.

Och det är många företag i Finland som går bra just nu, men deras andel räcker inte för att vända den övergripande trenden i Finland. Det säger Heidi Schauman, chefsekonom på banken Aktia och tidigare bland annat prognosmakare på Finlands bank.

– Det finns väldigt många företag som klarar sig otroligt bra i Finland för tillfället. När man bara tittar på makrostatistiken får man kanske en felaktig bild. Men är det också många som har det väldigt kämpigt. Och eftersom den andelen är större så ser de aggregerade siffrorna dåliga ut.

Den finska regeringen har sedan den tillträdde efter valet förra våren försökt nå en överenskommelse tillsammans med arbetsmarknadens parter för att stärka Finlands konkurrenskraft på den globala marknaden. Men försöken har misslyckats och regeringen har istället föreslagit stora besparingar i offentllig sektor där många, främst kvinnor inom vård och omsorg, redan är lågavlönade.

Något som har väckt stora protester och de protesterna lär fortsätta även under det kommande året.

Ett annat problem kommer utifrån. Ukrainakrisen och den politiska och ekonomiska situationen i Ryssland har minskat både den ryska turismen till Finland och den inhemska ryska konsumtionen, vilket har drabbat finsk detaljahandel, inte minst den anrika varuhuskedjan Stockmann, hårt.

Rysslands motsanktioner mot EU har också satt stopp för finsk export av bland annat mjölkprodukter till det östliga grannlandet.

Men finländska ekonomer är trots allt försiktigt optimistiska eftersom flera av Finlands viktigaste exportländer går bra, inte minst Sverige som ofta ger Finland ekonomisk draghjälp.

Men där finns också det långsiktiga hotet om en ”brain drain”, då stora skaror högutbildade finländare nu söker sig utomlands. Inte bara till Sverige utan också till IT-företag i grannländerna i Baltikum.

– Många inom just IT-sektorn flyttar till Estland. Även om lönerna där är lägre så kan många företag där ändå i helhet erbjuda en bättre levnadsstandard, säger Heidi Schauman.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".