Foto: TT.
Svårt att bevisa vem som näthatat. Foto: TT.

Hotade flicka – åtalas för näthat

Skrev att "alla feminister borde våldtas"
2:03 min

I morgon ställs en 17-årig pojke från Skellefteå inför rätta misstänkt för ofredande efter att ha skickat rasistiska och kränkande meddelanden till 14-årig flicka som han inte kände.

Rättegången är ovanlig – det är sällan det som kallas för näthat leder till åtal.

Enligt åklagare Andreas Nyberg var det en ovanligt grov kränkning och man hade ovanligt starka bevis i det här fallet.

– Dels är det det faktum att vi vet vem det är som har skrivit meddelandet. Dels är det också så att meddelandet han har skrivit har en rasistisk ton.

Det var efter en diskussion på sociala medier om genusfrågor och jämställdhet som den 17-årige pojken valde att söka reda på vem flickan var.

Han hittade en bild på henne, såg att hon är mörkhyad och började sedan skicka ett flertal meddelanden med grovt sexuellt och rasistiskt innehåll.

Bland annat beskrev han hur han önskar att alla feminister borde våldtas och att flickan förtjänar att förtryckas och bli slagen.

– Det är ju han som har skrivit det så att säga, det har han inte satt i fråga. I efterhand är det alltid så att man kan tycka att saker skulle ha varit sagt på nåt annat sätt, säger 17-åringens advokat Mikael Stenman.

Flickan sparade kopior av meddelandena, genom en så kallad skärmpump. Det har varit viktigt för åtalet, menar åklagare Andreas Nyberg.

– Ja det är ju avgörande bevisning att det finns svart på vitt vad som har skrivits.

Men de kan ju ha manipulerats?

– Det kan det ju i och för sig göra, det är nog relativt ovanligt. Och i det här fallet är det så att den misstänkte har erkänt att det är de här meddelandena som han har skrivit, säger Andreas Nyberg.

Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) från förra året är det endast ett fåtal anmälningar om näthat som går till åtal.

Enligt rapporten var det endast 4 procent av de polisanmälda hot, kränkningar och ofredanden man hittat med kopplingar till nätet som ledde till åtal.

Den vanligaste anledningen till att anmälningarna läggs ned är svårigheten att säkra bevis. Visserligen finns det digital bevisning om brottet skett via internet, men det är desto svårare att bevisa vem som suttit vid tangentbordet.

För även om målsäganden har sparat en kopia av meddelandet, via exempelvis en så kallad skärmdump, kan det vara någon som har skapat ett konto i annans namn eller loggat in via någon annans användare och skickat meddelandet.

Ett erkännande, tillsammans med kopior av meddelandet, kan därför vara avgörande i sånna här fall menar åklagare Andreas Nyberg.

– Visst, skulle en person inte erkänna då kan det vara svårt att nå hela vägen fram.

Vad tänker du då om att det är väldigt svårt att få någon åtalad och sedan fälld för den här typen av brott?

– Jag tänker i det här fallet så är det glädjande att vi kan nå fram till ett lagförande som jag bedömde. I det här fallet har jag gjort bedömningen att det är ett brott som har begåtts och då är det min skyldighet som åklagare att väcka åtal om vi kan förvänta oss en fällande dom.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".