Gata i Marocko, Casablanca.
Marocko, Casablanca. Arkivbild. Foto: AP

Sverige vill erbjuda Marocko ekonomiskt stöd med gatubarn

Ygeman: Garantera att vi inte lämnar de här barnen vind för våg
1:55 min

Regeringen är beredd att erbjuda Marocko ekonomiskt stöd för att ta emot de marockanska barn som finns i Sverige och som saknar asylskäl.

Inrikesminister Anders Ygeman säger att han kan tänka sig vara med och bidra med omhändertagande när barnen återvänder till Marocko.

– Jag är inte främmande för att vara med och bidra exempelvis med barnhem eller omhändertagande när de här barnen och ungdomarna återvänder till Marocko, säger Anders Ygeman.

Är det ett sätt att få Marocko att bli mer villig att ta emot barnen?

– Ja och framför allt är det ett sätt att garantera att vi inte lämnar de här barnen vind för våg när de återvänder, utan att det finns ett ordnat mottagande.

Frågan om ekonomisk ersättning ska diskuteras i den kommitté som länderna kommit överens om att tillsätta. Kommittén ska enligt inrikesminister Anders Ygeman hantera praktiska problem som identifiering och logistik kring återvändande och även sociala villkor för dem som återvänder.

Men hur mycket pengar det kan tänkas handla om är inte Anders Ygeman beredd att ge svar på.

– Det är alldeles för tidigt att säga.

Vilka garantier vill ni ha för at skicka tillbaka de här barnen, när det gäller vilken miljö de kommer till?

– Vi har inte varit i närheten av att diskutera det. Vi ska träffas i den här kommittén, och då skall vi diskutera alla frågor. Men vi kan inte utvisa barn som saknar föräldrar utan att det finns någon som tar emot dem i det landet vi utvisar dem till.

Runt 800 ensamkommande unga från Marocko och andra länder i Nordafrika bedöms just nu befinna sig i främst Stockholm och Göteborg, enligt justitiedepartementet. För att dessa ungdomar inte ska driva runt på gatan betonar inrikesminister Anders Ygeman att det måste beredas platser åt dem på särskilda ungdomshem, så kallade SIS-boenden, där man kan hållas inlåst.

– Boendeformer som är anpassade efter gruppen, så att de kan få det stöd och hjälp de behöver, men också kan hålla dem inlåsta på den platsen så att de inte avviker och befinner sig ute på gatan och är en fara för sig själv och andra.

 Och varför görs inte det i dag?

– Jag tror att det svenska samhället har varit dåligt förberett på den här gruppen. Hela den svenska vårdapparaten och stödapparaten har varit inriktad på de grupper av svenska ungdomar med familj och relation här.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".