Bilden visar en ytterdörr till en lägenhet i Malmö där en judisk kvinna bor. På dörren syns att någon tidigare klottrat en davidsstjärna. Över den finns nytt klotter i form av ett hakkors. Foto: Anna Bubenko/Sveriges Radio.
Evas ytterdörr blir ofta nedklottrad. Foto: Anna Bubenko/Sveriges Radio.

Bättre stöd till offren kan ge fler hatbrottsdomar

Eva: "Man ringer bara när någon angripit en fysiskt"
2:22 min

Åklagare skulle kunna väcka fler åtal för hatbrott om brottsoffren fick ett bättre stöd under rättsprocessen. Det är slutsatsen i en färsk utvärdering.

– De ville inte veta hur de här männen såg ut. Jag började berätta om två av dem. Sedan tyckte de att det räckte. Men det var ju fler, berättar Eva, som egentligen heter något annat. 

Eva är judinna och bor i Malmö. Hon blir ofta utsatt för olika trakasserier. Nyligen ringde hon till polisen för att anmäla att en grupp ungdomar hade kommit fram till henne på busshållplatsen. De tog av henne davidsstjärnan hon hade på rocken, tog bilder och sa att dem skulle de sprida så att någon sedan skulle mörda henne. De kallade henne judegris. 

– Sedan kom det faktiskt två till från ett annat håll som ropade på dem och då gick de sin väg, säger Eva som inte tycker att polisen verkade vilja veta allt om vad som hade hänt. 

Att polisen ställer rätt frågor och på rätt sätt är viktigt för att få fram tillräckligt med uppgifter för att kunna bevisa att det handlar om hatbrott. Det anser Lena Körner på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö. Hon anser att den som utsätts för hatbrott kan ha lika svårt att berätta som den som har utsatts för sexuellt våld. 

– Det kräver att man möter den människan på ett sätt som gör att de får ett förtroende och känner att de vågar och kan berätta, säger Lena Körner. 

Hon har studerat vad som hände med 300 polisanmälningar som gjordes 2013 av misstänkta hatbrott. I 33 fall väcktes åtal. Det hade kunnat bli fler om det funnits fler uppgifter i utredningarna, tror Lena Körner. Det kan det bli om brottsoffren tidigare får stöd av ett målsägandebiträde och om polisen är mer noggrann och gör fler förhör. 

– I vissa fall är det målsägande som tänker att "Ja, men polisen ringer ju mig sedan och håller förhör med mig och då kan jag berätta mycket mer om vem jag är och så." Det är inte alla som känner sig trygga med att göra det första gången de kommer till en polisstation eller ringer, säger Lena Körner. 

Eva har flera gånger anmält till polisen om hur hon blivit knuffad och nersparkad. Många anmälningar har handlat om att det är någon som ofta målar en davidsstjärna på hennes ytterdörr. I de flesta fall förhör polisen henne bara en gång. Hittills är det ingen som har blivit fälld för brotten. Numer anmäler Eva bara det grövsta som hon utsätts för.

– Då kanske man bara ringer vid de tillfällen när någon har angripit en fysiskt och låter bli alla de gånger när någon bara spottar, säger hon. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".