Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Stor trångboddhet bland flyktingar i eget boende

Publicerat onsdag 10 februari 2016 kl 07.46
"Detta påverkar barn alldeles för mycket"
2:57 min
Hyreshus i stadsdelen Ronna i Södertälje. S-kommunalrådet Boel Godner framför kommunhuset i Södertälje.
Kommunalrådet Boel Godner säger att hon hatar ebo. Foto: Foto: TT. Montage: Sveriges Radio.

Antalet asylsökande och flyktingar som bor i så kallat eget boende, ebo, har ökat kraftigt det senaste året. Men i Södertälje, som tagit emot ett stort antal ebo, finns en omfattande kritik mot systemet.

I Södertälje oroas kommunalrådet Boel Godner (S) över utvecklingen framöver.

– Jag är väldigt orolig för det eftersom det är ett högt flyktingmottagande i Sverige nu. Om alla kommuner hjälptes åt på riktigt och man hade en fördelning, då skulle det gå mycket bra.

– Nu är det i stället så att i några av Sveriges fattigaste bostadsområden, där pågår det största flyktingmottagandet och det kommer att fortsätta så, säger Boel Godner.

I början av det här året bodde nästan 48 000 personer i ebo, eget boende, enligt Migrationsverkets statistik. Det är nästan dubbelt så många som ett år tidigare.

Ebo innebär att personen själv ordnar sitt boende, oftast som inneboende hos släktingar eller vänner. I ett läge när det råder brist på platser på Migrationsverkets anläggningsboenden är det här något som uppmuntras.

I Södertälje finns inga anläggningsboenden alls, och det innebär att i princip alla asylsökande som kommer dit är ebo. Om de får uppehållstillstånd väntar minst tre år i kö hos det kommunala bostadsbolaget Telge bostäder innan de kan få en bostad den vägen. Det här har bland annat lett till en omfattande trångboddhet.

På en föreningslokal träffar vi George, som kom till Sverige från Syrien för två år sedan. Han flyttade då in hos släktingar i en etta. I dag är det tio personer som bor i lägenheten.

– Det är ett himla liv, säger han. Svårt att sova, svårt att ha det lugnt i bostaden. Allt är svårt.

George berättar också att relationerna i familjen har påverkats, att det blir mycket oväsen och att folk kan skrika på varandra, att de blir lättirriterade.

Det kommunala bostadsbolaget Telge bostäder räknar i dag med att minst 3 000 personer i kommunen lever i trångboddhet.

Från kommunens sida oroas man framför allt över de många barn som växer upp under förhållanden som gör att de får svårt att klara skolan.

– Det blir ofta en frustrerad situation hemma, oroligt, får vi stanna eller inte, var ska vi bo nästa gång. Detta påverkar barn alldeles för mycket, säger Boel Godner.

Undersökningar har bland annat visat att de personer som bott i ebo under sin asyltid integreras bättre på bostads- och arbetsmarknaden. Men i en rapport i höstas föreslog Boverket att rätten till ebo bör begränsas i vissa kommuner.

Södertälje har länge drivit att ebo helt ska avskaffas och det står man fast vid, även i en situation när det råder stor brist på bostäder till asylsökande, säger Boel Godner.

– Ja, jag tycker det. Det är absolut viktigt. Jag hatar ebo. Varje barn jag ser som växer upp och som jag möter och som inte tror att den har någon framtid, det anklagar jag ebo för, säger Boel Godner.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".