Delad bild: Stockholmsbörsen samt Kristian Åström. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT samt Pablo Dalence/Sveriges Radio.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT samt Pablo Dalence/Sveriges Radio. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD

Kristian Åström om börsrasen

Ekots Kristian Åström om börsrasen runtom i Europa
1:44 min

Börserna runt om i Europa har i dag gått ned kraftigt. Stockholmsbörsens storbolagsindex stängde 4,2 procent ned. Kristian Åström, ekonomireporter på Ekot, om frågorna som hopar sig.

Hur stort är ett fall på 4,2 procent?

– Det är en stor nedgång, men det är inte ovanligt med stora nedgångar under en handelsdag i en nedåtgående trend som nu börsen befinner sig i. Men visst är det dramatiskt. De stora upp- och nedgångarna på börsen vittnar om nervositet och en stor osäkerhet.

Att börsen går ned, betyder det att börsen kommer att dra ned den övriga ekonomin?

– Nej, börsen är i bästa fall, på lång sikt en avspegling av de förväntade vinsterna i företagen som är noterade på handelsplatsen. Vad som händer på börsen en enskild dag är nästan omöjligt att dra några slutsatser av, men som nu när börsen gått ned under en lång tid går det att se ett tydligt mönster.

– Det finns en oro för världskonjunkturen: Kinas tillväxt, USAs konjunktur, Europas återhämtning, centralbankernas extremt expansiva penningpolitik, oljeprisets verkningar på de oljeproducerande staterna; det är väldigt många frågetecken. Om konjunkturen sviker så sjunker efterfrågan på varor och tjänster, och självklart påverkar detta företagens vinster.

– Men riktigt där är vi inte än även om IMF och en rad banker och konjunkturinstitut har reviderat ned sina prognoser för tillväxten under 2016. Nu är det rädslan för att vi är på väg en ekonomisk avmattning eller nedgång om styr och den ekonomiska information som presenteras dagligen i form av olika index tolkas negativt.

Men hur stor är denna osäkerhet då?

– Oavsett hur börserna går befinner sig världsekonomin i en experimentfas. Det finns en stor osäkerhet över hur det står till i den kinesiska ekonomin, som har globalt en väldigt stor betydelse. Stämmer den kinesiska statistiken över tillväxt, produktion, bankkrediter med mera, undrar många ekonomer.

– Om tillväxttalen är manipulerade, hur illa är det då och vad får det för konsekvenser för handel och tillväxt? Centralbankernas penningpolitik är ett annat stort frågetecken som oroar. Med stora köp av statsobligationer och låga räntor eller till och med minusränta, försöker centralbanker i EU, USA och till exempel Sverige få upp efterfrågan och inflationen. Vad händer ifall de misslyckas, ifall inflationen inte stiger som tänkt?

Det är många frågor?

– Ja, och ett tecken på att oron tilltar är att priset på statsobligationer som ges ut av säkra länder, som Tyskland, är rekordlågt. I utbyte mot nästan ingen avkastning är köpare beredda att låna ut pengar till den tyska staten. En tio-årig obligation ger 0,24 procent i ränta. Och faktiskt, en tvåårig obligation betalar köparna för att få inneha, det vill säga obligationen har en minusränta.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".