Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Analys efter New Hampshire: Större seger än väntat

Publicerat onsdag 10 februari 2016 kl 10.51
En rejäl tankeställare för Clinton
(2:03 min)
Delad bild: Bernie Sanders, Donald Trump och Sten Sjöström. Foto: J. David Ake/TT och David Goldman/TT samt Pablo Dalence/Sveriges Radio.
Foto: J. David Ake/TT och David Goldman/TT samt Pablo Dalence/Sveriges Radio.

De var båda favoriter att vinna sina respektive primärval i New Hampshire - demokraten Bernie Sanders och republikanen Donald Trump. Och vann gjorde de - men dessutom med en segermarginal som var klart större än väntat.

För Sanders motkandidat Hillary Clinton blev valförlusten en rejäl tankeställare. Och på den republikanska sidan gav New Hampshire ingen klarhet om vem som ska vara partietablissemangets kandidat som skulle kunna få stopp på den okontrollerbara Donald Trump.

Fastighetsmogulen Donald Trump fick en försmädlig andraplats i nomineringsvalet i Iowa förra veckan och frågan var om luften redan börjat gå ur hans kampanjballong. Men han kom tillbaka med full kraft i New Hampshire och vann en storseger i republikanernas primärval, han fick 35 procent av rösterna, mer än dubbelt så mycket som närmaste medtävlare.

Det visade sig också att han fick ett brett stöd över hela delstaten och från olika grupper, inklusive välutbildade och välbärgade. Inte bara från vita män utan collegeutbildning, som varit något av hans kärngrupp hittills.

Trumps triumf gör att han återigen ligger i vinnarspåret bland republikanerna när primärvalscirkusen nu närmast drar vidare till sydstaterna och South Carolina den 20 februari. Och det är något som oroar partietablissemanget. De tror att han skulle förlora det riktiga presidentvalet mot demokraternas kandidat och de ser också Trump som oseriös och okontrollerbar. Så de försöker få fram en mer moderat politiker som kan gå hem i bredare väljargrupper.

Efter Iowa framstod Floridasenatorn Marco Rubio som drömkandidaten. Men på grund av en miserabel debattinsats föll han igenom i New Hampshire och hamnade bara på en femteplats. Han har förstås inte gett upp för det. Presidentbrodern Jeb Bush kvicknade till och fick en fjärdeplats. Han har en stor kampanjkassa så han kommer också kämpa vidare för att bli partietablissemangets kandidat.

Tvåa bland republikanerna blev Ohioguvernören John Kasich. Han har koncentrerat sig totalt på New Hampshire så hans framgång är inte oväntad. Han befinner sig också i den pragmatiska och moderata mittfåran. Men trots framgången nu anses han inte har så värst stora utsikter för fortsättningen.

Och så har vi förstås den ultrakonservative och religiöst inriktade Texassenatorn Ted Cruz. Han vann i Iowa men kom bara trea i New Hampshire, något som inte är en direkt överraskning. Cruz har mer eller mindre negligerat delstaten, väl medveten om att han inte skulle ha någon större chans beroende på hur valmanskåren ser ut, så en tredjeplats är nog ändå en framgång. I South Carolina finns det återigen en stor grupp väckelsekristna bland republikanerna så där kan Cruz väntas göra bättre ifrån sig.

Och för det republikanska partietablissemanget lever mardrömmen vidare att de två oönskade kandidaterna Trump och Cruz tillsammans samlar cirka hälften av rösterna.

På den demokratiska sidan återstår bara två namn och i New Hampshire kunde Vermontsenatorn Bernie Sanders notera en storseger mot Hillary Clinton efter det i praktiken oavgjorda resultatet i Iowa. Siffrorna 60-38 talar sitt tydliga språk. New Hampshire är visserligen på många sätt en idealstat för Sanders men segern är ändå imponerande och överraskande stor.

Den närmast socialdemokratiske Sanders har framförallt lyckats appellera till människornas oro inför den ekonomiska utvecklingen och känslan av att vanliga medborgare inte har något att säga till om mot miljardärerna på Wall Street.

Vad som säkert väcker extra stor oro i Clintonlägret är att en majoritet av de demokratiska kvinnorna röstade på Sanders. Bland unga kvinnor är hans övertag förkrossande.

Clinton har hela tiden setts som den självklara presidentkandidaten på den demokratiska sidan men frågan är om hon inte nu börjar tänka tillbaka på primärvalen 2008 då hon, också segertippad, till slut fick ge sig för överraskningen Barack Obama.

Hillary Clintons styrka ligger dock i att hon tros ha starkt stöd från USA:s många afroamerikaner och latinamerikaner och att det i så fall kommer att visa sig avgörande i kommande primärval, först i South Carolina (den 27 februari för demokraternas del).

Grundtipset kvarstår att det kommer ta lång tid innan någondera av partierna har kunnat enas om sin presidentkandidat.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".