En bild på en bakterieodling till vänster och folkhälsominister Gabriel Wikström till höger.
Folkhälsominister Gabriel Wikström oroas av antibiotikaresistensen. Foto: Lars Pehrson/Erik Nylander

Antibiotikaresistens blir politisk fråga

Folkhälsoministern: Hälsohot och politisk utmaning
2:12 min

Folkhälsominister Gabriel Wikström ser allvarligt på de fynd av bakterier som visat sig motståndskraftiga också mot den sista linjens antibiotika, kolistin, hos två personer i Sverige. I dag diskuterar han antibiotikaresistens med EU:s hälso- och jordbruksministrar i Amsterdam.

I dag presenterade Folkhälsomyndigheten sina fynd av två fall av kolistin-resistenta bakterier i Sverige. Och folkhälsominister Gabriel Wikström säger att det är oroande.

– Dels kan man konstatera att de svenska rutinerna och systemen fungerar så att man kan upptäcka den här typen av smitta, säger han. Det som är oroande är att den finns, och att Sverige blir påverkat även om det inte finns någon smittspridning inom landets gränser. Det visar också på behovet av att arbeta på den globala nivån, säger han.

Det som EU:s jordbruks- och hälsoministrar ska diskutera i Amsterdam  handlar om hur antibiotikaresistensen kan bli en fråga på den globala politiska nivån till exempel i FN. Men det finns hinder - ett av dem är den stora användningen av kolistin hos djur.

Kolistin tillhör den grupp av antibiotika som hittills utgjort den sista verksamma behandlingen mot svårare infektioner, och Gabriel Wikström ser problemen.

– Det finns ju mycket stora ekonomiska intressen inom djurnäringen som har ett intresse av att bromsa utvecklingen. Då är det viktigt att kunna peka på det svenska exemplet, där vi har sett att en ansvarsfull användning av antibiotika inom djurnäringen går att kombinera med en hög tillväxt och en hög produktivitet.

Nu vill folkhälsoministern påverka världens regeringschefer att engagera sig lika mycket för resistensproblemen som för klimatfrågan:

–I första hand måste vi gå ifrån att se det här enbart som ett hälsohot till att se det som en politisk utmaning. Det finns nu ett beslut om att frågan ska upp i FN:s generalförsamling under hösten.

Vad kan det innebära konkret att frågan kommer upp i FN:s generalförsamling?

– Det kan innebära att implementeringen av den handlingsplan som finns snabbas på. Det kan också innebära att det blir lättare att få loss resurser, säger Gabriel Wikström.

– Men naturligtvis också ett bredare engagemang nationellt för den här frågan. Det kan helt avgörande för om vi ska kunna hejda utvecklingen och helt enkelt få en situation där vi inte behöver vara rädda för antibiotikaresistens.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".