Agneta Ramberg i bildmontage med USA:s utrikesminister John Kerry, Rysslands utrikesminster Sergey Lavrov, och FN:s Staffan de Mistura
1 av 2
Foto: Pablo Dalence/Sveriges Radio, AP
USA:s utrikesminister John Kerry, Rysslands utrikesminster Sergey Lavrov, och FN:s Staffan de Mistura.
2 av 2
USA:s utrikesminister John Kerry, Rysslands utrikesminster Sergey Lavrov, och FN:s Staffan de Mistura. Foto: AP

"Än så länge är det ord på papper"

Agneta Ramberg: Finns all anledning att vara skeptisk
4:14 min

Nattens avtal om humanitär nödhjälp och eldupphör i Syrien har mötts av ett försiktigt och skeptiskt välkomnande från omvärlden.

Ekots utrikespolitiske kommentator kommenterar.

Än så länge är det ord på papper. Om de orden verkligen omvandlas till handling på marken kommer visa sig de närmaste dygnen. Enligt avtalet ska befolkningen i belägrade städer och byar i Syrien nås av humanitär nödhjälp redan i veckoslutet. Det handlar om åtminstone en halv miljon människor som lider nöd, och svälter, i områden som i de flesta fall belägras av regimens styrkor, men också av rebeller och av IS, islamiska staten.

Om det sedan faktiskt går att nå fram till ett eldupphör, en paus i striderna, kommer vi att se nästa vecka.

Avtalet om tillfälligt eldupphör utesluter uttryckligen de två grupper som av FN definieras som terrorgrupper: Islamiska staten, IS, och Al Qaidas syriska gren, Nusrafronten. Vad gäller IS är det inte så problematiskt, eftersom gruppen kontrollerar definierade områden och alla sidor är eniga om att IS ska bekämpas.

Nusrafronten är en mer komplex och problemfylld fråga. Till skillnad från IS finns de spridda över rebellkontrollerade områden i hela Syrien och på många håll strider de tillsammans med rebellgrupper som stöds av USA och USA:s allierade i regionen, grupper som är meningen att de ska ingå i ett eldupphöravtal.

Det som talar för att nattens avtal kanske kan ha en chans att bli till något slags verklighet är att alla de stater som stöder de olika stridande sidorna i Syrien, och har inflytande över dem, är med i avtalet. Staterna är också med i de två internationella arbetsgrupper som ska leda processen fram till humanitära hjälpleveranser och till ett eldupphör.

I en listig - och potentiellt lovande - konstruktion kommer arbetsgrupperna att ledas gemensamt av USA och Ryssland, och med i dem finns bland annat Saudiarabien och Turkiet, som stöder rebellerna, och Iran, som stöder regimen.

Ska man komma någon vart måste dessa länder som stöder motsatta sidor först enas sinsemellan och sedan trycka på sina respektive skyddslingar i Syrien att släppa in nödleveranser och gå med på ett eldupphör.

Det finns all anledning att vara skeptisk vad gäller utsikterna för framgångar. Inte ens i bästa fall kommer nattens avtal att leda till mer än en paus i striderna, ett tillfälligt eldupphör som inte kommer att omfatta hela Syrien.

Men, om den stridspausen kommer nästa veckoslut så blir det första någorlunda omfattande och och formellt överenskomna eldupphöret sedan den syriska konflikten började. Kommer nödhjälpen till de belägrade områdena fram blir det också den första storskaliga samordnade nödhjälpen till dem.

I en konflikt som enligt de senaste uppskattningarna har krävt 470 000 dödsoffer, gjort halva Syriens befolkning till flyktingar, skapat utrymme för IS att etablera sig, och fött en flyktingkris som skakar det europeiska samarbetet finns det med nattens avtal åtminstone något att vara försiktigt hoppfull om.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".