Tåg spårade ur i centrala Sala.
Bilden visar hur ett persontåg mot Stockholm spårade ur i centrala Sala. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Räddningsarbetet vid tågolycka inte tillräckligt bra

"Vi behöver vi en insats som är så snabb som möjligt"
2:12 min

Sverige är dåligt rustat för en större tågolycka. Men nu ska samverkansarbetet bli bättre.

Till sommaren hoppas man att en insatsplan ska finnas ute bland kommunerna så att räddningsinsatsen ska bli effektivare.

Rebecca Forsberg forskar på tågolyckor på enheten för kirurgi vid Umeå universitet som är en del av Socialstyrelsens Kunskapscentrum för katastrofmedicin.

Hon menar att aktörer som polis, sjukvård, SOS Alarm och räddningstjänst i dagsläget inte kan hantera en större tågolycka.

– De är inte tillräckligt bra förberedda. Det är därför vi gör den här insatsplanen i samverkan. Vi måste titta på beroendeförhållandena emellan aktörerna och hur vi kan effektivisera och stötta varandra i det här, säger Rebecca Forsberg.

En svåråtkomlig miljö kan göra försvåra för olyckan och räddningsarbetet.

– För det första kan det vara svårtillgängligt, mycket snö, i alla fall i Norrland. Det finns då ingen ström i tåget och det kyls av snabbt. Så vi behöver snabbt komma till platsen med personal, säger hon.

Trots det finns ingen samordning för de aktörer som är inblandade i räddningsarbetet. Individuella planer finns upprättade på en del håll, men inte sådana där räddningstjänst vet vad sjukvården kan göra och vice versa.

Det visar de första resultaten av den kartläggning som Kunskapscentrum för katastrofmedicin, Umeå universitet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har genomfört. Svårast blir räddningsarbetet i väglöst land och vintertid, men även i mer tätbefolkade områden är det en komplicerad insats.

– Har man inte tränat på det här att hantera en tågolycka så kommer det att ta tid, det är väldigt komplext. Det kräver att man har utbildad personal. Det krävs utrustning för att ta sig in i en tågvagn, det finns inga takluckor på tåg. Det här tar tid om man inte har rätt utrustning, det kan ta tid även om man har rätt utrustning. Det gäller att man har tränat och övat.

Till sommaren hoppas man vara klar med insatsplanen. Då ska den fungera som en mall för kommunerna att utgå ifrån i sitt samverkansarbete.

Men även om arbetet effektiviseras kommer insatserna ändå att ta för lång tid ibland befarar Rebecca Forsberg. Därför krävs det att ytterligare en aktör involveras i arbetet, nämligen själva tågoperatören.

– Såklart behöver vi en insats som är så snabb som möjligt men jag är rädd att det trots det kommer ta för lång tid på vissa ställen. Det kommer att behövas möjligheter till uppvärmning på tågen. Uppvärmning i form av värmeaggregat, smarta material i form av gardiner som kan fungera som värmetäcken och så vidare. Vi behöver tänka utanför boxen, säger Rebecca Forsberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".