En domarklubba ligger på en lagbok i en tingsrättssal.
Foto: Jessica Gow/TT.

Migrationsdomstolar behöver 400 nya jurister

Domstolsverket: Vi behöver kalla in pensionärer
1:36 min

Migrationsdomstolarna behöver anställa hundra nya domare och fördubbla antalet övriga jurister för att klara av det ökade antal asylmålen. Men enligt Domstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren kan det bli svårt att hitta personal.

– Vi skulle i princip behöva fördubbla personalstyrkan på migrationsområdet och det kan väl vara ett 100-tal domare på sikt, säger Martin Holmgren, generaldirektör för Domstolsverket.

Var hittar man de domarna?

– Det är jättesvårt!

Domstolsverket begär drygt 1,7 miljarder kronor av regeringen de närmaste tre åren för att klara av att hantera asylmålen som beräknas öka kraftigt.

Förutom hundratalet domare tror man sig behöva anställa 300 jurister och kanslipersonal. Problemet är att dessa jurister och domare inte finns. 

– Det är inte rimligt att tro att vi ska kunna nyrekrytera domare för att möta denna måltillströmning utan vi måste hitta på andra sätt också. Det handlar om att få domstolarna att samarbeta mer, att de lånar personal att man flyttar personal mellan domstolarna, säger Martin Holmgren.

Domstolsverket vill också ändra de regler som fördelar asylmålen mellan de olika migrationsdomstolarna. Om det är fullt i Luleå ska ett mål kunna flyttas till någon av de övriga tre Migrationsdomstolarna, är tanken.

Martin Holmgren är även öppen för att kalla in pensionerade domare för att lösa personalbristen. Allt för att asylmålen inte ska bli liggande på hög och att de som överklagar asylavslag inte ska behöva vänta längre än fyra månader på domstolsutslag.

Men det är också viktigt att rättsprocessen blir rättssäker, menar Gudrun Antemar som är lagman på förvaltningsrätten och migrationsdomstolen i Stockholm.

– Det är viktig för att det är livsavgörande beslut för den enskilde och väldigt mycket av vad som sen ska hända avgörs av att vi får till den här prövningen och att vi får göra den på ett rättssäkert sätt, säger Gudrun Antemar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".