Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

EU-länder splittrad om avtal med Turkiet

"Stängda gränser löser inga problem
1:48 min
Vägen genom Balkan är stängd
Foto: Foto: Antonio Calanni/TT

Den stängda balkanrutten visar att EU:s medlemsländerna själva inte är ense om överenskommelsen med Turkiet, utan att sprickorna kvarstår.

Österrike, Slovenien och Kroatien är några EU-länder, som står för en linje att lösa problemen med stora flyktingströmmar. De vidhåller att deras gränser ska vara stängda och att endast asylsökande till deras länder kan komma in.

Stängda gränser betyder inte nödvändigtvis att det gränslösa Europa är nu på väg tillbaka. Snarare verkar det så att dessa länder inte litar på Turkiet och dess kapacitet att stoppa migranter.

– Att på egen hand stänga gränser löser inga problem, säger å andra sidan Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Hon har satsat hårt på Turkiet som samarbetspartner och för att så att säga outsourca mottagandet av flyktingar och migranter och gör det dels för att mota bort kritik på hemmaplan och rädda sin egen ställning, dels för att hålla ihop EU.

Merkel får stöd från Greklands premiärminister Alexis Tsipras, som oroar sig för att hans land lämnas i sticket med en fortsatt ström av nya människor som inte kommer vidare norrut med stängda gränser.

Mitt i denna konflikt twittrar nu EU:s ordförande Donald Tusk och försvarar de stängda gränserna som en del av de 28 EU-ländernas beslut.

Överenskommelsen i måndagsnatt angav bara konturerna till ett avtal med Turkiet. Genom att skjuta upp beslutet om detaljerna fick alla lite betänketid fram till toppmötet i nästa vecka och det är tydligt att EU-länderna inte tror på samma lösning.

Nederländerna, som är ordförandeland detta halvår, säger nu på eftermiddagen att utväxlingen av flyktingar och migranter en mot en mellan EU och Turkiet bara skulle vara en tillfällig lösning.

Kritiken från rättsligt håll har varit massiv. Kollektiva avvisningar förkastas av FN-organ, Amnesty International och andra människorättsgrupper.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".