Aitik dagbrott
1 av 5
Aitik dagbrott. Foto: Nils Eklund
Aitikområdet lika stort som Stockholm innerstad
2 av 5
Aitikområdet lika stort som Stockholm innerstad. Foto: Nils Eklund
Bolidens platschef i Aitik Björn Koorem
3 av 5
Bolidens platschef i Aitik Björn Koorem. Foto: Nils Eklund
Lastmaskin nere i Aitik dagbrott
4 av 5
Lastmaskin nere i Aitik dagbrott. Foto: Nils Eklund
Lastning av malm i Aitik
5 av 5
Lastning av malm i Aitik. Foto: Nils Eklund

Dagbrottsgruvorna breder ut sig

"Är så kostsamt att gå under jord"
2:06 min

Produktionen från de mer kostnadseffektiva dagbrottsgruvorna har ökat över tid samtidigt som världens underjordsgruvor står för en allt mindre andel när det gäller metallgruvor jämfört med hur det såg ut under 80-talet.

Idag står underjordsgruvorna för 15 procent av världens metallmalms produktion, konstaterar adjungerade professorn i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet, Magnus Ericsson vid råvaruanalysföretaget SNL Metals & Mining.

– Tidigare stod underjordsgruvorna för en större andel, 20-25 procent av den totala malmproduktionen. Men det har sjunkit för det har öppnat ganska många enormt stora dagbrott framförallt efter koppar och järnmalm. Och det hänger ihop med att det är så kostsamt att gå under jord, säger råvaruexporten Magnus Ericsson.

Samtidigt har underjordsgruvorna den fördelen att de generellt sett inte tar lika mycket mark i anspråk som ett dagbrott gör och på så sätt anses de vara mer skonsamma för miljön.

En av Europas största koppargruvor, Bolidens dagbrott Aitik utanför Gällivare är Sveriges till ytan största industriområde med närmare 700 anställda. Lika stort som Stockholm innerstad. Av ett ton malm från den tre kilometer långa gropen framställs det i slutändan två kilo koppar efter att det passerat smältverket. Och de stora volymerna krävs, säger Bolidens platschef Björn Koorem.

– Det är volymerna som är nyckeln till vår framgång. 

Men skulle Aitik kunnat vara en underjordsgruva?

– Nej det går inte. Våra halter klarar inte av en underjordsbrytning. Då räcker inte ekonomin till, säger Björn Koorem.

Cora Karlsson på Naturskyddsföreningen i Gällivare tycker att jämförelsen haltar lite i just Malmfälten där LKAB:s underjordsbrytning i Malmberget och Kiruna kanske påverkar ännu mer när hela samhällen måste flytta på sig. Även om hon ser problem med spåren som de stora dagbrotten lämnar efter sig ur ett globalt perspektiv.

– Men så länge vi tar upp material, malm så är det ju bra att vi gör det här i Sverige där resurserna finns och den hårda miljölagstiftningen finns också, säger Cora Karlsson på Naturskyddsföreningen.

Och Boliden har tvingats avsätta miljardbelopp i bankgarantier för uppstädning efter gruvan den dagen den stänger.

– Det här är myndigheterna och samhällets krav på oss. Målet är att det inte ska ge några avtryck på övrig miljö annat än det vi har haft här inne på industriområdet, förklarar Bolidens Björn Koorem.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".