Vladimir Putin
Foto: AP

Putin beordrar tillbakadragande från Syrien

Hör Ekots sändning om Rysslands tillbakadragande
35 min

Rysslands president Vladimir Putin beordrar ryska styrkor att dra sig tillbaka från Syrien, skriver AFP.

Rysslands president Vladimir Putin meddelar att rysk militär minskar insatserna i Syrien och att huvuddelen av styrkorna dras tillbaka.

Beskedet kommer efter ett telefonsamtal med den syriske presidenten och i samband med de FN-ledda försöken till fredssamtal i Genève.

– Vår uppgift, som vi uppdrog till vår försvarsminister och våra militära styrkor, har genomförts. Därför beordrar jag vår försvarsminister att från och med i morgon (tisdag) börja dra tillbaka våra styrkor från Syrien, sade Putin i ett tv-sänt framträdande tillsammans med försvarsminister Sergej Shoigu.

Moskva meddelar att den syriske ledaren Bashar al-Assad är överens med Putin. Han bekräftar också att ryska flygvapnet ska minska närvaron i Syrien, skriver AFP.

Utspelen kom samtidigt som samtalen mellan flera av krigets parter inleddes i Genève.

Tillbakadragandet kan ha såväl ekonomiska som strategiska förklaringar, menar den militärstrategiska experten Stefan Ring, som tror att insatsen frestat på den redan ansträngda ryska ekonomin. Samtidigt kan Ryssland ha uppnått sina mål med insatsen.

– Man har skapat en situation där Assad är med och förhandlar och där det blir svårt att ställa krav på att han ska träda tillbaka, säger Ring.

Tillbakadragandet kan också påverka bilden av Ryssland.

– Det är en positiv signal till omvärlden. Att Ryssland har gjort en insats, bidragit till att man har ett vapenstillestånd och bättre förhållanden i Syrien, och sedan drar tillbaka trupperna kan ge good will, säger Stefan Ring.

Fredssamtalen inleds exakt fem år efter den dag som brukar räknas som början av konflikten i Syrien.

Parterna står långt ifrån varandra, men i och med samtalen väcks hopp om fred, säger FN:s Syriensändebud Staffan de Mistura.

På grund av avståndet mellan regering och opposition kommer de inte att mötas till en början. Samtalen sker därför via mellanhänder.

– Den offentliga retorikern kommer att präglas av stenhårda krav, men detta är hoppets ögonblick, säger de Mistura på en pressträff inför samtalen i Genève.

FN kan bara vara en hjälpande hand. Men de verkliga fredsmäklarna är medlemmarna i FN:s säkerhetsråd, den internationella stödgruppen för Syrien och de syriska parterna, understryker han.

– Samtalen måste handla om de avgörande frågorna, och alla frågors moder är den politiska övergångsprocessen. En del talar om en plan B, men den enda plan B som finns är att återgå till krig.

Svensk-italienaren räknar med flera omgångar samtal en bit in i april.

– Då har vi kanske inte ett fredsavtal, men vi borde ha en tydlig färdplan, för det är vad Syrien förväntar sig av oss.

Kriget i Syrien

Inbördeskriget i Syrien har under fem år skördat över 270 000 människoliv.

De FN-ledda fredssamtalen startade under toppdiplomaten Staffan de Misturas ledning i januari. Den 27 februari nåddes ett avtal om vapenstillestånd, som dock inte omfattar jihadiströrelserna Islamiska staten (IS) och al-Nusra-fronten.

I september 2014 startade en USA-ledd allians bombkampanjer mot IS i Syrien till stöd för den syriska oppositionen.

Ryssland inledde i september 2015 flygbombningar till stöd för den försvagade syriska armén, som därmed åter kunde gå till offensiv.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".