Republikanska presidentkandidaten firar segern i Ohio.
Republikanska presidentkandidaten firar segern i Ohio. Till höger Ekots Sten Sjöström. Foto: AFP

Bara tre republikaner kvar i den amerikanska primärvalskampen

Det var 17 republikaner i startfältet när den amerikanska primärvalskampen en gång började. Nu är det bara tre kvar sedan också en av de tidigare storfavoriterna, Marco Rubio, hoppat av efter sitt förödmjukande nederlag i hemstaten Florida.

Fastighetsmagnaten Donald Trump ångar på i ledningen bland republikanerna och ännu mer så gör Hillary Clinton på den demokratiska sidan.

Clinton segrade i fyra av de delstater där det var val under "super-duper-tisdagen", bland annat i de politiskt mycket tunga Florida och Ohio, dessutom i Illinois och North Carolina. I Missouri blev det i praktiken dött lopp mellan henne och den ende medtävlaren, senator Bernie Sanders som har en socialdemokratisk framtoning.

Clinton har från första början setts som given segrare bland demokraterna. Men Bernie Sanders har överraskat med en mycket stark kampanj och förra veckan tillfogade han henne ett allvarligt nederlag i delstaten Michigan som man undrade hur hon skulle kunna repa sig ifrån.

Men nu kom hon alltså tillbaka med full kraft och vann också klart i delstater som Bernie Sanders ansågs ha goda chanser i. Ingenting verkar nu kunna hindra Clinton från att få ihop tillräckligt många delegater på konventet i juli för att hon automatiskt ska utses till demokraternas presidentkandidat i valet i november.

Det innebär inte att Sanders kommer att ge upp. Han hävdar, som alla kandidater alltid gör; att de kommande delstaterna är speciellt gynnsamma för honom och att han kan vinna där. I verkligheten inser han att loppet i praktiken är kört. Men han vill utnyttja det starka stöd han fått inte minst bland unga till att förmå det demokratiska partiet och Hillary Clinton att anamma en mer vänsterinriktad politik. Dessutom har han en väldigt stor kampanjkassa - donationer från vanliga medelamerikaner, betonar han - vilket gör att han inte har några ekonomiska bekymmer med att kämpa vidare.

På den republikanska sidan blev den stora nyheten att senator Marco Rubio gav upp efter att han misslyckades med att vinna i sin egen hemstat, Florida. Istället vann Donald Trump en brakseger där. Segern gav honom hela 99 delegater till konventet. Rubios mediokra valkampanj är en stor missräkning för det republikanska partietablissemanget. De har sett Rubio som en, jämförelsevis, moderat politiker som skulle kunna ha en chans att vinna det riktiga presidentvalet.

Nu sitter de istället med två kandidater - Donald Trump och den starkt värdekonservative senatorn Ted Cruz - som bägge på lite olika vis ses som helt omöjliga.

Trump är som tidigare i klar ledning och den utökades också under super-duper-tisdagen. Utöver Florida segrade han i Illinois och North Carolina. Precis som hos demokraterna blev det dött lopp i Missouri för republikanerna. Trump och Cruz fick bägge cirka 40 procent. Däremot förlorade Trump i tunga Ohio mot hemmasonen, guvernör John Kasich, hans första seger.

Fortsättningsvis är Kasichs möjligheter dock mycket begränsade. Men hans stora seger mot Trump och Ted Cruz klart godkända valresultat kan tolkas att det republikanska etablissemangets motkampanj mot Trump börjat ge viss effekt. Allt talar för att han kommer att ha klart mest delegater med sig till konventet i juni men etablissemanget hoppas att Cruz och Kasich i de kommande primärvalen ska kunna hålla tillbaka Trump så att han inte kommer att få en entydig majoritet av delegater bakom sig.

Hade han haft det hade konventet varit en ren formalitet och Trumps kandidatur hade dunkats igenom. Men om ingen kandidat får egen majoritet har (de flesta) delegaterna rätt att rösta på vem de vill. Det skulle göra det möjligt för en majoritet som är emot Trump att trumfa igenom en annan kandidat.

Det är samtidigt en riskfylld strategi. De som röstat på Trump i primärvalen kanske då väljer att i protest röstskolka i november. Trump har visat att han kunnat dra till sig nya väljargrupper som kan vara oundgängliga om republikanerna ska kunna vinna presidentvalet. Det skulle också tolkas som att etablissemanget i Washington återigen sätter sig på vanligt folk, något som varit ett ledande tema i Trumps agitation på kampanjmötena.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".