Polisen i Halland till vänster. Illustration av kvinnomisshandel till höger.
Foto: Polisen Halland, Claudio Bresciani / TT

Lag om fotboja ger otillräckligt skydd för kvinnor

"Vill att det ska finnas ett faktiskt skydd"
1:49 min

Fotbojan blev en papperstiger menar kvinnoorganisationer. Lagen om fotboja från 2011 är till för att skydda både kvinnor och män från hot och trakasserier. 

Men brottsoffren är oftast kvinnor. Nu ska lagen utredas.

Beatrice Unander beskriver hur hotade kvinnor lever i rädsla att bli upptäckta. Hur de gömmer sig i skyddade boenden, hur de tittar över axeln när de lämnar sitt hem eller arbete. Hur de går en omväg när de hämtar barnen i skolan.

Rädslan har att göra med att förövarna inte ger upp.

– Vi vet att när vi träffar dem att de kan komma att leva för alltid med det här. Deras förövare kommer aldrig att ge upp, de kommer aldrig att sluta leta efter dem.

Men hur kan fotboja påverka de utsattas vardag? Kvinnoorganisationen vill att det ska finnas ett faktiskt skydd, ett hinder för män att söka upp och trakassera kvinnor som de har utsatt för våld. Beatrice Unander menar att de som får ta den största smällen för det våld de utsätts för är brottsoffren.

För fem år sedan infördes lagen om olaga förföljelse. Den som hotar och trakasserar kan få olika nivåer av kontaktförbud, om nya överträdelser sker kan det bli aktuellt med fotboja.

Som reglerna är i dag är kraven alltför högt ställda för att man ska kunna sätta in fotboja vid rätt tillfälle, menar Morgan Johansson, justitieminister. Det behövs tydligare, stramare ramar. För det har han tillsatt en utredning

I Halland är polisen aktiv i frågor som rör hot och trakasserier. Linda Hafström är brottsofferhandläggare.

– Vi har varit en grupp inom polisen i Halland som har jobbat aktivt med kontaktförbuden tillsammans med åklagarna. Vi följer upp förbuden och tittar till exempel på vilka överträdelser som har skett. 

Polisen ger sedan förslag till åklagaren. Den typen av information kan göra att det blir aktuellt med ett utvidgat kontaktförbud.

Linda Hafström berättar att man ibland redan i början ser att hotbilden är så pass hög så hade man kanske önskat att den som hotar hade fått en fotboja. 

Vad har konsekvensen blivit för dem som hotats?

– Målsägande har fredats under tiden man haft fotboja men även efteråt. Man känner sig tryggare som målsägande. Det har också lett till att det inte blivit upprepade brott mot personen, säger Linda Hafström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".