Shamsuddin Qasemi och Hosein Mosavi
Att lära sig laga mat är en av de stora utmaningarna på stödboendet för de båda 17-åringarna Shamsuddin Qasemi och Hosein Mosavi. Foto: Joel Wendle

Trögt med stödboenden för ensamkommande

1:54 min

Ett utbrett missnöje med reglerna kring den nya boendeformen har lett till att bara ett 20-tal kommuner hittills öppnat stödboenden. 

En av de kommuner som har valt att öppna ett stödboende för ensamkommande är Gislaved. Det moderata kommunalrådet Maria Gullberg Lorentsson menar att boendeformen är bättre än HVB-hem för många ensamkommande ungdomar. 

– Visst måste de bo på ett HVB i början, så man kan se vad det är för status på dem. Men det de har med sig gör ändå att de kanske vill ha ett mer självständigt liv och bo på ett stödboende, säger Maria Gullberg Lorentsson.

Stödboendeformen för ensammkommande infördes den 1 januari i år och är tänkt för ungdomar från 16-års ålder, som inte behöver den omvårdnad och personaltäthet som ett HVB-hem innebär.

Två av dem som bor på Gislaveds kommuns första stödboende för ensamkommande är 17-åringarna Shamsuddin Qasemi och Hosein Mosavi från Afghanistan.

De berättar att de trivs, men att det också är tufft att lära sig att klara sig mer själv. Matlagningen är ett problem, säger Hosein.

– Jag har fortfarande inte lärt mig laga mat, det är jättesvårt. Men jag hoppas att jag lär mig snart.

Men även om det är svårt ibland, inser de att de behöver lärar sig bli mer självständiga, säger Shamsuddin.

– Jag är 17 år nu, men blir snart 18. Och då har jag ingen personal som lagar mat åt mig.

Ett av skälen till att boendeformen införts är att den är mindre resurskrävande än HVB. Men än så länge har alltså intresset ute i kommunerna varit svalt.

Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, handlar det främst om två saker. För det första att ersättningen från staten är för låg: 1000 kronor per person och dygn, jämfört med 1900 kronor för dem som placeras på HVB-hem.

För det andra får en kommun inte räkna in de ungdomar som placeras på stödboende, i det antal ensamkommande som kommunen kommit överens med Migrationsverket om att ta emot.

SKL för nu en dialog med regeringen om de här sakerna. Kommunalråd Maria Gullberg Lorentsson i Gislaved, är övertygad om att stödboendena behövs.

– De som blir anvisade måste vi ta om hand och det måste vi göra på bästa sätt. Och då innebär det att vi behöver en mix av olika boenden. Så jag hoppas inte att sådana här administrativa och ekonomiska aspekter ska ligga i vägen utan vi måste se individuellt precis som man gör i all socialtjänst.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista