Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg. Foto: Lars Pehrson / SvD / SCANPIX / TT.
Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg. Foto: Lars Pehrson / SvD / SCANPIX / TT.

"För många döms till fängelse"

Kriminalvården satsar på alternativ till inlåsning
1:41 min

Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg tycker att det döms ut alldeles för många korta fängelsestraff. Personer som begått mindre allvarliga brott borde i större utsträckning kunna avtjäna straffet utanför fängelset, tycker han.

Kriminalvården presenterar på DN Debatt i dag statistik som visar att nära 70 procent av fängelsestraffen är kortare än sex månader.

Enligt Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg bör personer som gjort sig skyldiga till mindre allvarliga brott inte sitta i fängelse.

De bör avtjäna straffet i frihet, till exempel genom fotboja eller frivård.

Är det här en ekonomisk fråga för Kriminalvården?

– Nej, det här är inte en ekonomisk fråga. Frivård vet vi är effektivt när det gäller det handlar om att minska återfallen i brott säger Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg.

Carin Westerlund, rådman vid Uppsala tingsrätt, tror inte att det är okunskap om Kriminalvården som är orsaken till att domstolarna dömer till många korta fängelsedomar.

Det handlar snarare om hur lagen är utformad – där återfallsförbrytare och vissa allvarligare brott, så kallad, art-brottslighet, SKA bedömas hårdare.

– Det har funnits diskussioner om man ska göra om hela påföljdssystemet men än så länge har det inte lett till en annan lagstiftning, säger Carin Westerlund.

Tanken med fängelsestraff är att det ska vara lagens strängaste, menar Nils Öberg.

– Grundtanken är att ett fängelsestraff ska vara lagens strängaste straff. Har man begått ett mindre allvarligt brott så har vi utvecklat alternativ i Sverige, så vi dessutom vet fungerar mycket mer effektivt när det gäller att förebygga återfall i brott, säger Nils Öberg.

Och många av de som dömts till fängelse i några veckor eller månader är inte intresserade av att delta i Kriminalvårdens verksamhet, enligt Nils Öberg.

– Man kryper in i fängelset under några veckor vintertid, när det är kallt ute.

Därför gör nu myndigheten flera satsningar på straff i frihet. Det handlar till exempel om övervakning via videolänk för unga brottslingar, och en ny samtalsmetod för personer som dömts till frivård.

– Det är en samtalsmetod som utvecklats i Kanada, som har visat sig väldigt goda resultat där. Det har vi intresserat oss för, och i samarbete med kanadensarna anpassat den för Sverige, säger Nils Öberg.

En annan satsning handlar om en app för de som dömts till frivård.

– En app som gör att vi följer med i teknikutvecklingen och kan erbjuda enkla lösningar, till exempel för att boka tid eller veta var man ska vara.

Och parallellt ska även konsekvenserna om man inte sköter sin frivård bli tydligare.

– Det betyder att det ser lite olika ut i olika delar av landet. Det är viktigt att man som dömd blir behandlad likvärdigt och rättssäkert, var man än finns i Sverige.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".