Foto: Fredrik Persson/ TT.
Foto: Fredrik Persson/ TT.

Exkriminella stödjer mer frivård

1:45 min

Majoriteten av de fängelsestraff som döms ut i Sverige i dag är kortare än sex månader. Den sortens straff fungerar dåligt för att få människor att ta sig ur kriminalitet och missbruk, konstaterar Kriminalvården, som vill se mer frivård. Det är en idé som får stöd av personer som själva har tagit sig ur kriminalitet.

Sara och Ghirmay Woldu träffades på botten, och tog sig upp tillsammans. I dag är de fria från droger och kriminalitet, men har båda en historia av många, kortare fängelsevistelser i bagaget.

– Jag kom ju tillbaka till kriminalvården fyra gånger, tre av dem var kortare straff. Man hinner inte påbörja en behandling, genomföra och slutföra den samtidigt som man ska planera inför frigivning på bara ett par månader. I stället skaffar man sig bara nya kontakter och sitter av tiden, säger Sara.

Ghirmay håller med. Han åkte in och ut ur fängelse i femton års tid och kallar det ett ekorrhjul.

– De flesta brotten är ju kopplade till missbruk, jag hann med åtminstone en volta vartannat år. Man kommer in, hinner vila upp sig, äta upp sig, och sen kommer man ut till ingenting, säger han.

Och det är en bild som även Kriminalvården delar. Kortare fängelsestraff blir mest förvaring, och har dålig effekt när det gäller att förhindra återfall i brottslighet, skriver Kriminalvårdens generaldirektör i en debattartikel i Dagens Nyheter i dag.

Ändå visar statistik som myndigheten har tagit fram att två av tre fängelsedomar mellan 2002 och 2014 var kortare än sex månader.

Därför satsar man nu på att förbättra frivården, bland annat med en ny samtalsmetod från Kanada, som ska ha visat sig framgångsrik, och en app som ska hjälpa dömda att hålla reda på möten och samtal. Dessutom ska man utbilda landets tings- och hovrätter i vilka konsekvenser de olika påföljdsalternativen får.

Sara och Ghirmay Woldu arbetar i dag med att motivera andra personer i fängelse att lämna sina kriminella liv bakom sig, via föreningen Kriminellas revansch i samhället (Kris).

De är överens om att vård och uppföljning under en längre tid har bättre effekter än kortare fängelsestraff. Och det var just att Ghirmay till slut dömdes till vård, som fick dem att bryta sig loss från det gamla livet.

– Hade man satt upp vissa föreskrifter för mig, som att du måste sköta frivården, gå till beroendeenheten, lämna rena urinprov och så, så hade man kanske nått fram till mig och fått mig att förändra mitt liv i ett tidigare skede, säger Ghirmay.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista