Oro i skolkorridor. Foto: Fredrik Sandberg/TT.
1 av 2
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Magdalena Wretljung är idag 21. Hon fick sin diagnos först strax innan hon fyllde 18.
2 av 2
Magdalena Wretljung är idag 21. Hon fick sin diagnos först strax innan hon fyllde 18. Foto: Gilda Hamidi-Nia/Sveriges Radio

BO kräver ökad kunskap om barn med funktionsnedsättning

BO kräver ökad kunskap om barn med funktionsnedsättning
2:20 min

I dag presenterar Barnombudsmannen en ny rapport om barn med funktionsnedsättning. Bland förslagen finns ökad krav på kunskap så att bland annat fler tjejer med adhd får diagnos och stöd tidigare.

– Det går inte alls att förklara den här enorma skillnaden som det är mellan pojkar och flickor när det gäller att få den här diagnosen, säger barnombudsmannen Fredrik Malmberg. Man har konstaterat att det finns ett problem att tjejer underdiagnostiserats men vad har man gjort åt saken? Det är det vi föreslår här så att fler flickor får stöd.

I just fallet flickor och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning baseras Barnombudsmannens förslag på tidigare forskning från bland annat Karolinska institutet och Socialstyrelsen, som konstaterat att skillnaderna mellan antalet killar och tjejer som har diagnos inte är stor. Problemet sägs i stället vara att symptomen kan te sig annorlunda på tjejer och därför inte alltid upptäcks.

– Det var en tjej som vi mötte som sa: att ha adhd och va tjej - det är ingen som tror på en. Man blir inte sedd som tjej, det tar mycket längre tid innan man blir upptäckt och får stöd och hjälp, säger Fredrik Malmberg.

Rapporten är baserad på berättelser från 97 barn, mellan 8-22 år, om hur det är att leva med funktionsnedsättning. Det är barn som har alltifrån syn, hörsel- eller rörelsenedsättning till dyslexi och adhd.

Magdalena Wretljung är i dag 21 år. Hon fick sin adhd-diagnos när hon gick sista året på gymnasiet, strax innan hon fyllde 18. Under hela sin skolgång har hon fått kämpa lite mer än alla andra, utan att förstå varför.

– Mitt största problem i skolan var att jag somnade, att jag blev väldigt trött. Ingen trodde att jag hade adhd. Lärarna trodde jag var nonchalant och inte sovit bra fastän jag gjorde. Det är det många inte fattar, att adhd inte alltid har att göra med hyperaktivitet, säger Magdalena Wretljung.

Barnombudsmannen kräver en rad åtgärder, bland annat krav på kunskap om funktionsnedsättning, både bland lärare och andra som jobbar med barn, för att symptom ska kunna upptäckas tidigare.

– Det påverkar i värsta fall hela livet om man inte upptäcks i tid och inte får den hjälp man behöver. Där behöver man skärpa kraven. För att kunna få examen som lärare så måste man vara beredd på att man kommer träffa alla sorters elever och med olika bakgrund och då måste man också ha kunskap om barn med funktionsnedsättning, säger Fredrik Malmberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".