Antiterrorlagstiftningen är redan på plats
Ekots inrikespolitiska kommentator Fredrik Furtenbach om läget i Sverge after attackerna i Bryssel Foto: Montage: Sveriges Radio, Johan Nilsson / TT

Analys: Större lagändringar osannolikt

"En lång rad förslag som redan är beslutade"
4:15 min

Politikerna i både EU och Sverige tänkte om redan efter terrordåden i Paris. Därför väntas det troligen inte några större förändringar i den svenska antiterrorlagstiftningen nu. Ekots inrikespolitiska kommentator Fredrik Furtenbach om läget i riksdagen. 

Hur kommer terrordåden påverka debatten här hemma?

– Tidigare terrordåd har lett till nya lagar både på EU-nivå och i Sverige. Efter terrordåden bland annat i Madrid 2004 och London 2005 startade diskussioner i EU som ledde till dagens system med datalagring, som innebär att operatörerna ska spara uppgifter om vem som ringt eller mailat vem. Dessutom startade processen mot ett system om registrering av flygpassagerare och uppgifter om till exempel namn, kreditkort, biljettbokningar och hotellbokningar. Det här registret är ännu inte klubbat i EU-parlamentet men ska snart bli det, ofta mal EU:s kvarnar långsamt.

– Men det som är speciellt den här gången är att det är inte länge sen som svenska politiker tvingades reagera på dåden i Paris. De har redan fått följder på både EU-nivå och här hemma. I Sverige enades alla partier utom vänsterpartiet och Sverigedemokraterna om ett paket med nya lagar så sent som i december. Det gör att jag inte tror på något nytt stort paket med lagar på grund av dåden i Bryssel, även om det säkert kan bli enstaka förändringar.

– Sen kan ju terrordåden påverka EU-ländernas militära insatser, vad de gör i Syrien och Irak, och det påverkar förstås även Sverige. Efter dåden i Paris gick ju Frankrike till nya attacker mot IS i Syrien, och Sverige har bidragit med bland annat flygtimmar i ett transportplan och Frankrike har också bett om krigsmateriel.

Vilka nya lagar är på gång?

– Det finns en lång rad förslag som redan är beslutade. Om en dryg vecka blir det straffbart att resa för att begå terrordåd. Det blir även straffbart att organisera och betala resorna, och att träna för terror.

Ytterligare förslag som är på gång är: 

  • Om en knapp månad blir det svårare och dyrare för den som flera gånger begär att få ett nytt pass. Efter tre gånger kan han eller hon bara få ett särskilt engångspass.
  • I sommar blir det straffbart bara att beställa ett smuggelvapen.
  • Det ska också bli strängare straff för den som har handgranater olagligt.
  • Och dessutom ska en nationell samordnare som hjälper kommunerna att hantera radikaliserade islamister utses när Mona Sahlins förordnande tar slut i sommar.
  • Fler förslag som utreds och som lär komma senare är exempel att det ska bli brottsligt att ha samröre med terrorgrupper. Det kan också bli möjligt för polisen att avlyssna någons datorkommunikation, till exempel för att komma åt krypterade samtal på Skype.

– Sen finns det också förslag som regeringen inte lyckats driva igenom. Efter terrordåden i Paris krävde statsminister Stefan löfven en förändring för att EU-länderna alltid ska undersöka det som brukar kallas biometriska uppgifter, det vill säga fingeravtryck eller ansiktsform, i passkontroller vid alla unionens yttre gränser. Så blev det inte, eftersom för många EU-länder inte ville, säger Fredrik Furtenbach. 

Är partierna i Sverige överens?

– Det finns förstås skillnader, men detta är inget stort konfliktområde. Oppositionen har snarare sagt att regeringen gör för lite och för sent än att den gör fel, så som det brukar låta när man är ganska överens. Oppositionen pressade regeringen att skynda på med de nya reglerna om terrorresor och pass.

– En del partier har drivit egna krav som aldrig gick igenom när partierna gjorde upp i december. Det som nämns oftast är om man borde kunna använda uppgifter från FRA:s signalspaning i förundersökningar mot misstänkta, som Moderaterna vill. Regeringen är tveksam, dels för att det möjligen skulle berätta för mycket om hur FRA jobbar, och dels för att en misstänkt då skulle behöva försvara sig mot hemlig information. Hur det där slutar går nog inte att säga ännu.

Tror du att det kommer nya förslag på strängare lagar?

– Det kommer säkert nya krav. En sak som diskuterats i EU är att länderna borde informera varandra bättre om misstänkta terrorister och vad de gör. Så en tänkbar förändring som ibland nämns är att länderna skulle bli tvungna att göra det, att hålla varandra informerade.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".