Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskare vill stoppa den globala diabetesepidemin

Publicerat fredag 25 mars 2016 kl 10.39
"Hon låter mig smaka på en oemotståndlig fatcake"
(9:30 min)
Distriktsläkaren Jawed Memon med patienten Sretenka Radivojevic på Hjulsta-Akalla vårdcentral
1 av 7
Distriktsläkaren Jawed Memon undersöker diiabetespatienten Sretenka Radivojevic på Hjulsta-Akalla vårdcentral Foto: Johan Bergendorff / SR
Dr. Meena Daivadanam Uppsala Universitet/KI leder Smart2D projektet
2 av 7
Dr. Meena Daivadanam Uppsala Universitet/KI leder Smart2D projektet
Prof. Thandi Puoane vid University of Western Cape försöker stoppa diabetes typ 2 i kåkstan
3 av 7
Prof. Thandi Puoane vid University of Western Cape försöker stoppa diabetes typ 2 i kåkstan Langa intill Kapstaden Foto: Johan Bergendorff / SR
I kioskerna i kåkstan är det svårt att köpa vatten och frukt, men lätt att hitta läsk, cigaretter och godis
4 av 7
I kioskerna i kåkstan är det svårt att köpa vatten och frukt, men lätt att hitta läsk, cigaretter och godis Foto: Johan Bergendorff / SR
Globala hälsokorrespondenten Johan Bergendorff testar oemotståndlig fat cake
5 av 7
Globala hälsokorrespondenten Johan Bergendorff testar oemotståndlig fat cake Foto: SR
Tensta-Hjulsta Kvinnocenter ingår i Smart2D
6 av 7
Tensta-Hjulsta Kvinnocenter erbjuder matlagningskurs, stavgång och vattengympa och ingår i Smart2D Foto: Johan Bergendorff / SR
Fatih Okan på Kvinnocenter Tensta-Hjulsta
7 av 7
Fatih Okan på Kvinnocenter Tensta-Hjulsta säljer billiga biljetter till populära vattengympan för enbart kvinnor Foto: Johan Bergendorff / SR

Under fyra år ska forskare i Sverige, Sydafrika och Uganda försöka hitta sätt att stoppa den snabba ökningen av diabetes typ 2 i invandrarförorter, kåkstäder och på landsbygden.

Projektet är EU-finansierat och kallas Smart2D.  Målet är att knyta ihop vården och civilsamhället och handfast hjälpa folk att ändra sina liv.

På Hjulsta-Akalla vårdcentral tar doktor Jawed Memon emot och kollar blodtrycket på 60-åriga Sretenka Raivojevic.

Hon har bott i Sverige i 40 år och har haft typ 2 diabetes de senaste fem åren, det som förr kallades åldersdiabetes, men som också kan drabba unga, om kroppen får för mycket socker och för lite motion.

I snitt var tjugonde svensk har diagnosen, men i invandrartäta förorter kan det vara dubbelt eller trippelt så vanligt med typ 2 diabetes.

Sretenka Raivojevic har jobbat som vårdbiträde men visste inte att de höga sockernivåerna i blodet när kroppens insulinsystem inte längre fungerar kan leda till att kroppen tar stryk.

I värsta fall att man kan bli blind, njurarna slås ut, att man förlorar känseln och tvingas amputera fötterna, eller får hjärtinfarkt eller stroke.

Hon tror att stressen av att ta hand om sin svårt sjuka mamma under sju år i kombination med ärftligt påbrå och övervikt gjorde att hon fick typ 2 diabetes. Läkaren skrev ut tabletter, men gav också en uppmaning att hon måste ändra kost radikalt och börja motionera.

Sretenka Raivojevic har lyckats rätt bra hittills. Hon äter mycket mer grönsaker och färre snabba kolhydrater nu och tar dessutom en långpromenad med sin man varje dag, men det är tufft att på egen hand lägga om livsföring. Hon skulle gärna vilja hitta en stödgrupp.

Distriktsläkaren Jawed Memon berättar att många patienter kommer till vårdcentralen när diabetesen redan gått långt, istället för att förstadierna till sjukdomen upptäcks tidigt så att man kan stoppa upp försämringen med motion och nyttigare mat.

Vårdcentralens personal räcker inte riktigt till. Det vore bra om andra samhällskrafter hjälpte till, men någon stödgrupp för diabetespatienter i området som han skulle kunna tipsa Sretenka Raivojevic att gå till känner han inte till.

Men nu ska det bli ändring på det. EU satsar drygt 30 miljoner kronor och så skjuter Sverige till bistånd för det fyraåriga forskningsprojektet som heter Smart2D och som går ut på att hitta ett smartare sätt att förebygga diabetes i världen.

– Vården har hittills ägnat sig alldeles för mycket åt att tala om för folk varför de måste ändra sin livsstil, men inte hur de ska göra det, säger Meena Daivadanam som har rötter i Indien och som är forskare vid Uppsala Universitet och på Karolinska Institutet.

Tillsammans med kollegor i Sverige, Belgien, Finland, Sydafrika och Uganda ska hon nu hitta effektiva metoder som kan stoppa diabetesboomen i invandrartäta förorter i Sverige, i Sydafrikas kåkstäder och på Ugandas landsbygd och dessutom upptäcka vad varje land är särskilt bra på så att man kan härma varandra.

Sydafrika och Uganda är betydligt bättre på att mobilisera frivilligorganisationer och patienter som levt länge med sin sjukdom för att stötta nyinsjuknade än den svenska vården.

På grund större läkar- och sköterskebrist har också de afrikanska länderna gett över enklare vårduppgifter till snabbutbildade hälsoarbetare istället, vilket är kostnadseffektivt.

Sveriges starkaste kort ligger snarare på användningen av medicinska metoder med vetenskapligt bevisad effekt. Förhoppningen är att hitta recept som funkar både för låg-, medel- och höginkomstländer. Det finns nu länder på jorden där var fjärde medborgare är diabetessjuk, och det slår hårt mot statsbudgeten.

– Idag har 13 procent av den vuxna befolkningen i landet diabetes, för fem år sedan var det 8 procent, säger Thandi Puoane som är professor i folkhälsa vid University of Western Cape och leder den Sydafrikanska forskningsdelen.  

Var det ska sluta vågar hon knappt tänka på. 70 procent av sydafrikanskorna är redan överviktiga eller feta. Folk sitter still för mycket och köper mycket fet, söt och salt skräpmat och läsk säger Thandi Puoane. Vi sitter på ett fik i kåkstaden Langa utanför Kapstaden, intill plåtskjul och enkla betonghus och hon ska låta mig smaka på oemotståndlig fatcake

Professor Thandi Puoane blir full i fniss när hon tänker på att jag som hälsokorrespondent ska proppa i mig en sådan kaloribomb, men när jag smakat är det inte svårt att förstå varför folk hellre lägger någon krona på detta underverk av socker och fett än att lägga tio gånger mer på en limpa nyttigt fullkornsbröd.

Thandi Puoane vet redan att det inte funkar att locka sydafrikanskor till ett diabetesprogram med att de ska gå ned i vikt. Att vara fet anses fint och hälsosamt, den som magrar misstänks ha fått hiv.

Det funkar inte heller att göra matlagningskurser om inte hela familjen är med på tåget. Annars kommer bara kvinnorna laga nyttiga bön- och grönsaksgrytor en gång, och sedan aldrig mer, om barn och man vägrar äta.

Hon anser att kioskerna i området måste förmås att sälja mer än godis, sprit och cigaretter, så den nya läskskatten som ska införas i Sydafrika välkomnar hon. 

Thandi Puoane hoppas att den sydafrikanska regeringen kan se till att mataffärerna intill kåkstäderna slutar dumpa vad som blivit över när medelklassen konsumerat sin mat. Att det bara finns fett kycklingskinn istället för mager bröstfilé att köpa för de fattiga.

En sak hon redan vet funkar bra för att förhindra diabetes hos folk i området är att gympa i grupp. Gärna till bra musik, för det har hon testat i ett tidigare forskningsprojekt.

Nu ska 20 hälsoarbetare rekrytera 200 familjer i området. Om två år har vi svaret vilka metoder som är effektivast.

På Tensta simhall är det vattengympa för bara kvinnor på onsdagar. Badet är avstängt några timmar för män. De hundra biljetterna tar slut på nolltid. Bassängen är full av kvinnor klädda i allt från bikini till heltäckande baddräkter med slöja.

Initiativet kommer ursprungligen från Tensta-Hjulstas multikulturella kvinnocenter som en del i ett större friskvårdspaket. Föreningens 250 medlemar kan också gå stavgång tillsammans medan de har svenskundervisning, och ofta hålls det matlagningskurs också, som den dagen jag hälsar på.

Kvinnocentret ska också delta i den svenska delen av forskningsprojektet. Tillsammans med medborgarkontoret, kyrkor och moskéer, vårdcentraler och forskare vill man testa de smartaste metoderna att stoppa den skenande diabetesen i förorten.

I höst kommer Kvinnocenter öppna upp för blodsockermätning i sina lokaler. Sedan ska alla som ligger i farozonen skickas till vårdcentralen, men frivilligorganisationerna är de som senare ska ge stöd och ta vid efter vården så att folk orkar leva mer hälsosamt framöver, berättar Fatih Okan på Kvinnocenter Tensta-Hjulsta

Diabetessjuka Sretenka Raivojevic på vårdcentralen i Akalla kan knappt bärga sig att få komma med.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".