Helsingfors Universitet, Alexanderinstitutet.
1 av 3
Helsingfors Universitet, Alexanderinstitutet. Foto: Wikimedia Commons
Anslagstavla på humanistiska fakulteten i Helsingfors.
2 av 3
Anslagstavla på humanistiska fakulteten i Helsingfors. Foto: Thella Johnsson
Professorn Anu Koivunen är orolig att utbildningsnivån i Finland kan sänkas.
3 av 3
Professorn Anu Koivunen är orolig att utbildningsnivån i Finland kan sänkas. Foto: Thella Johnsson

Kris på finländska universitet

Protesterna växer bland akademiker
2:42 min

Universiteten i Finland skakas av stora nedskärningar som en del av regeringens politik för att rädda ekonomin. Landets professorer oroar sig för att den traditionellt höga utbildningsnivån bland finländarna kan försämras.

Professor Anu Koivunen står vid datorn i sitt arbetsrum på Helsingfors universitet och räknar upp hur många tjänster som ska försvinna härifrån och från andra finländska universitet.

– Helsingfors universitet, minus tusen personer. Åbo akademi, minus åttiosju personer. Aalto-universitetet, minus trehundrasexton personer...

Själv sitter hon säker. Hon har sin tjänst som professor i filmvetenskap i Sverige och arbetar i Helsingfors med ett forskningsprojekt finansierat av externa medel. Men för många av hennes kollegor väntar uppsägning.

Anu Koivunen är en av flera professorer i Finland som nu slår larm om att landets status som ett av de mest välutbildade i världen snart kan vara historia.

– Jag menar att det pågår en mentalitetsförändring i Finland just nu. För första gången händer flera saker samtidigt som kan bidra till att sänka utbildningsnivån, säger hon.

Finländska politiker har historiskt sett alltid prioriterat både skola och universitet och sett den höga utbildningsnivån i befolkningen som en garant för hela landets framtid. Sådana löften avgav också de tre nuvarande regeringspartierna när de tillträdde förra året.

Men nu har regeringen ändå skurit kraftigt i forskningsanslagen och på flertalet lärosäten pågår fackliga samarbetsförhandlingar om uppsägningar. Dessutom har man aviserat ett förändrat studiestöd där många studenter kommer att behöva ta mer lån, vilket kritikerna tror kommer att göra högre studier till mer av en risk än en självklar möjlighet.

Och protesterna växer bland landets akademiker. I en färsk enkätundersökning av tidningen Helsingin Sanomat svarade nio av tio av de tillfrågade professorerna att de såg regeringens politik gällande universiteten som mindre lyckad eller helt misslyckad.

Kritik börjar också komma inifrån regeringens egna partier. En som ifrågasatt nedskärningarna offentligt är historieprofessorn Laura Kolbe, som själv är lokalpolitiker i Helsingfors för regeringspartiet Centern.

– Om man gör stora nedskärningar så måste man ge alternativ. Det finns väldigt få visioner om en bättre framtid men väldigt mycket prat om pengar och budgeten och nedskärningar, säger Laura Kolbe.

Även på Finlands utbildningsministerium beklagar man nedskärningarna. Men regeringen gör trots allt även satsningar på framtidens utbildning, enligt kanslichefen Anita Lehikoinen.

– Till exempel utvecklar vi just nu både grundskolepedagogiken och lärarutbildningen i Finland, och det kommer att ge effekt längre fram, säger Anita Lehikoinen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".