Renar på väg på Vindelälven
1 av 2
Renar drivs på Vindelälven. Foto: Nils Eklund
Renskötaren Alf-Anders Emanuelsson i Rans sameby.
2 av 2
Renskötaren Alf-Anders Emanuelsson i Rans sameby. Foto: Nils Eklund

Växande Tjernobylräkning för staten

2:00 min

När 30-årsdagen av Tjernobylolyckan nu närmar sig står det klart att katastrofen kostat svenska staten närmare 900 miljoner kronor i stödåtgärder till drabbade näringar, visar nya sammanställningar.

Hårdast drabbades rennäringen som fortfarande påverkas i viss utsträckning och som varit helt beroende av insatserna genom åren.

– Ja, annars kanske vi inte hade hållit på med det här. Ja, kanske någon enskild stackare som haft kapital att fortsätta, säger renskötaren Alf-Anders Emanuelsson i Rans sameby i Västerbotten.

Hade delar av rennäringen slagits ut annars?

– Jodå, det hade den säkert. Framförallt de riktigt små renägarna och de unga som hade barnfamiljer, säger Alf-Anders Emanuelsson.

Det är flyttider och renarna drivs västerut på den isbelagda Vindelälven i Rans sameby så här års. En av tolv samebyar som än idag påverkas av Tjernobylolyckan som slog extremt lokalt mot renskötseln beroende på hur vind och regn transporterade det radioaktiva molnet för snart 30 år sedan, som landade på renarnas bete, lav och svamp.

Sammanlagt har rennäringen tagit emot över 630 miljoner kronor genom åren i stödinsatser, och tillsammans med jordbruket så har kärnkraftsolyckan kostat staten närmare 900 miljoner kronor, visar sammanställningar från Jordbruksverket och Sametinget.

De samebyar vars betesmarker inte är helt friklassade ännu fick förra året drygt tre miljoner kronor i statligt stöd för att bland annat kunna stödutfodra renar så att cesiumhalterna i köttet sjunker. Under gränsvärdet 1500 bequerel per kilo som gäller alla livsmedel som bär och fisk till exempel, för att det ska få säljas. Och som en konsument skulle behöva äta 50 av kilo av på ett år för att komma upp i.

Och med tanke på att den radioaktiva avfallet minskat med åren så behöver gemene man inte oro sig särskilt mycket idag, säger Birgitta Åhman, vid Sveriges lantbruksuniversitet.

– Det är ju i så fall svampen. Så om man är i något område med väldigt högt nedfall så kanske man inte ska äta svamp varenda dag. Men det är olika mycket på olika sorters svamp. Vanliga gula kantareller tar inte upp mycket alls men trattkantareller är ganska bra på att ta upp, säger Birgitta Åhman, professor i renskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista