SiS har "förvrängt" dokumentation om isoleringar enligt BUP

2:47 min

Statens institutionsstyrelse, SiS, har isolerat barn under 15 år utan att läkarbedömningar gjorts, trots att lagen kräver att en läkare yttrar sig. I flera fall kan SiS dokumentation tolkas som att Barn- och ungdomspsykiatrin inte haft några invändningar mot isoleringarna.

I själva verket har BUP aldrig uttalat sig. Det säger sektionschefen för BUP på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, chefsöverläkare Suzanne Ågård.

– Jag är naturligtvis bestört över att man förvränger sanningen i sin dokumentation och använder oss inom barnpsykiatrin på ett sätt som inte är förenligt med vad som är sant.

När barn under 15 år blir avskilda, alltså inlåsta i isoleringsceller på ungdomshem, ska en läkare yttra sig och bedöma om det kan finnas medicinska hinder för isoleringen.

Ekot har gått igenom besluten om isolering under förra året och i mer än var tredje fall står ingenting i dokumentationen om att läkare ens kontaktats. Men i vissa fall står det att läkaren inte haft några synpunkter på avskiljningen. Det kan stå "läkare kontaktad - inga synpunkter".

I flera fall där barn isolerats på Nereby ungdomshem står det "BUP kontaktad- inga synpunkter". Bland annat nämns BUP i Kungälv och BUP på Sahlgrenska sjukhuset på det sättet i dokumentationen. Men i själva verket har inga bedömningar gjorts där, säger överläkare Suzanne Ågård på Sahlgrenska:

– Jag har ju vid de tillfällen jag kontaktades sagt att det här gör vi inte. Det är inget som vi ställer upp på.

Inte heller BUP Kungälv har gjort några läkarbedömningar, trots att det kan tolkas så av dokumentationen. Det säger tillförordnade chefen där, Johanna Forsell Rej.

– Vi har aldrig sagt något i stil med att det skulle vara okej eller att vi tänker att det är rätt att göra det. Vi har aldrig uttalat oss om något barn som vi inte känner.

I själva verket har ungdomshemmets personal inte ens pratat med en läkare, det är receptionisten på BUP, sekreteraren Berit Soovik, som tagit emot samtalen, berättar hon.

– De sa ju bara att vi måste ringa och meddela, och sen lade de på.

Jan-Eric Josefsson är verksamhetschef för SiS i södra Sverige:

– Jag kan hålla med om att det borde stå vem man pratat med. Det borde stå läkarens namn eller receptionistens namn eller vad det är för befattning på personen, det håller jag med om att det är en brist.

De säger att ni har förvanskat sanningen här - att det ser ut i dokumentationen som att en läkare godkänt när det i själva verket inte är så.

– Ja, det får stå för dem. Det är inte min bedömning i alla fall.

Vad fyller det för funktion att man ska ha en läkarbedömning om det ändå oftast inte görs en läkarbedömning?

– Ja, det kan man ju naturligtvis ifrågasätta. Det är ingen ovilja från oss utan jag skulle snarare säga att det är en lagstiftning som stora delar av läkarkåren inte ställer upp på.

Men skulle de ens kunna det? Att göra en medicinsk bedömning av en person de kanske inte ens träffar och inte har journaler för, är det möjligt?

– Det förekommer ju i vissa fall men jag skulle nog säga att det är undantagsvis. Det är precis på den grunden du säger, att man måste träffa den här personen, säger Jan-Eric Josefsson, verksamhetschef för SiS i södra Sverige.

Antal avskiljningar.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista