Susanne Palme
Susanne Palme. Foto: SR/TT.

Här får du viktiga svar med med Ekots EU-reporter

9:04 min

Sveriges Radios EU-reporter Susanne Palme svarar på viktiga frågor. 

Storbritannien har röstat för Brexit – vad händer nu?

– Det här är ingenmansland kan man säga, eftersom inget land tidigare lämnat EU. Nu väntar övriga EU-länder på att den
brittiska regeringen formellt ska ansöka om utträde ur EU. Det regleras i artikel 50 i Lissabonfördraget. Så snart artikel 50 aktiverats kan formella förhandlingar inledas.

Vad är det man ska förhandla om?

– Storbritannien är ju bundet av EU:s lagstiftning. Det handlar om tiotusentals sidor lagtext, som britterna nu ska separeras från. Och det handlar också om pengar – avgifter som Storbritannien betalat in till EU och bidrag som till exempel brittiska lantbrukare får från EU.s budget.

Hur kommer Storbritanniens förhållande till EU att se ut i framtiden?

– Det talas om tre olika möjligheter. Den första är en norsk lösning, som innebär att Storbritannien stannar kvar på EU.s inre marknaden i utbyte mot en avgift. Skillnaden mot i dag blir att britterna inte får något inflytande, utan tvingas följa de regler som EU beslutar om. Storbritannien tvingas då också acceptera den fria rörligheten inom EU, vilket innebär fortsatt arbetskraftsinvandring från andra EU-länder, och det är tveksamt om den brittiska regeringen kan gå med på en sån lösning eftersom invandringsfrågan ses som avgörande för att britterna röstade för Brexit.
En annan lösning är att Storbritannien tecknar ett frihandelsavtal med EU, med en sådana förhandlingar väntas ta många år.
En sista alternativ är att Storbritannien går med i världshandelsorganisationen WTO.

Vad betyder Brexit för EU?

– Det är för tidigt att säga, men det är en politisk skräll. Att ett så stort och viktigt land lämnar unionen kommer utan tvekan att förändra EU i grunden. Det finns en rädsla för smitta, att fler EU-länder kommer att följa Storbritanniens exempel. Redan har det rests krav på folkomröstning i Nederländerna, Frankrike och Italien, och EU-kritiska och nationalistiska partier vädrar morgonluft.
Och från EU:s huvudstäder höjs nu röster för att EU måste reformeras i grunden. Nästa år fyller Romfördraget, EU.s första grundlag, 60 år, och det kan vara rätt tidpunkt att göra en nystart och bygga upp hela det europeiska projektet från grunden, ungefär så går resonemanget.

Vad händer nu?

– Under förmiddagen möts ledarna för EU:s olika institutioner: Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, EU-kommissionens ordförande Jean Claude Jucker, Europaparlamentets talman Martin Schultz och ordförandelandet Nederländernas premiärminister Mark Rutte i Bryssel för att diskutera hur man ska gå vidare. Under eftermiddagen möts också EU-ministrarna i Luxemburg för att diskutera hur man ska gå vidare.
Men det hålls också en rad informella möten, imorgon möts till exempel utrikesministrarna från EU.s sex grundarländer – Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Belgien och Luxemburg, i Berlin.

Finns det någon plan B?

– EU:s företrädare har hela tiden sagt att det inte finns någon plan B. Och det finns olika syn inom EU på hur man ska förhålla sig. Frankrike till exempel har drivit på för en tuffare linje och sagt att Storbritannien inte ska få förmånligare villkor. Och EU-kommissionens ordförande sa inför omröstningen att "out is out", alltså att om britterna röstar för att lämna så finns det ingen väg tillbaka. Huvudlinjen är att britterna inte kommer att behandlas med silkesvantar. Om den här skilsmässan blir alltför smärtfri är man rädd att det skulle locka andra länder att följa efter.

Men samtidigt är väl europeiska länder beroende av Storbritannien ekonomiskt?

– Absolut, Storbritannien är en av EU.s viktigaste handelspartners, och europeiska företag har intresse av att ha fortsatt goda relationer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista