Överenskommelse om överskottsmålet klar

Frågan om hur mycket överskott det ska vara i statens finanser har diskuterats livligt under de senaste åren och idag presenterades en rad förslag till förändringar i det finanspolitiska ramverket. Samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna har ställt sig bakom överenskommelsen som innebär att överskottsmålet är kvar men att det blir lägre än i dag.

– Det känns fantastiskt, fantastiskt roligt. Jag är väldigt, väldigt glad. Jag är glad att jag har initierat processen, jag är glad att vi har en bred överenskommelse. Det här är väldigt bra för Sverige, för svenska folket och för svensk ekonomi. Det är en dag när det blir lite tårta i eftermiddag, säger finansminister Magdalena Andersson.

På vilket sätt är det konkret bra för svenska folket?

- Vi kommer att kunna använda lite mer resurser till att investera i bostäder, infrastruktur, skolor, sjukvård och mycket annat som vi behöver investera i.

I dag är överskottsmålet 1 procent av BNP, men i praktiken ligger överskottet över tid på ca 0,4 procent, ganska nära det partierna enats om i dag, 0,33 procent från och med 2019. För låg ambition anser Sverigedemokraterna, men Magdalena Andersson som egentligen ville ha ett balansmål är nöjd, liksom Ulf Kristersson, Moderaternas ekonomiskpolitiske talesperson som ju har velat ha kvar enprocentsmålet:

– Jag tycker att det här är en lagom ambition, tydligt överskott, lägre statsskuld, hållbara statsfinanser. Det är mycket bra.

Partierna har också enats om att skuldsättningen ska ligga omkring 35 procent av BNP. För att öka kontrollen måste regeringen förklara sig för riksdagen om man avviker mer än 5 procentenheter upp eller ner. Var åttonde år ska det här ramverket ses över, något som Vänsterpartiets ekonomiskpolitisk talesperson Ulla Andersson välkomnar:

– Det tycker jag var en viktig princip. Vi kan ju inte fastslå mål som sedan ska ligga kvar orörda i all evinnerlig tid trots att förutsättningarna helt har förändrats.