Nato placerar ut styrkor i Baltikum och Polen

2:30 min

I dag avslutas Nato-toppmötet i Warszawa där det mest uppmärksammade beslutet har varit att militäralliansen ska stationera trupper i de baltiska länderna och Polen.

Därigenom kommer Natos och Rysslands styrkor återigen att stå direkt emot varandra i Europa.

När Nato hade toppmöte i Chicago för fyra år sedan var den stora frågan vad som skulle ske med alliansens vapeninsats i Afghanistan, långt bort från Natos traditionella område.

För två år sedan, efter den ryska annekteringen av ukrainska Krim, började uppmärksamheten att förflyttas till Europa och man beslöt att sätta upp en snabbinsatsstyrka men placerad i Västeuropa.

Nu har NATO-ledarna med Barack Obama och Angela Merkel i spetsen gått ett steg längre och beslutat att placera ut styrkor i själva frontstaterna mot Ryssland, de baltiska länderna och Polen, för att förhindra rysk aggression, är motiveringen.

För Nato innebär det att cirkeln är sluten. Alliansen startades för att förhindra en möjlig sovjetisk invasion i Västeuropa. Efter att Sovjetunionen och dess militärallians Warszawapakten upplösts hamnade Nato i en identitetskris och man visste inte riktigt vad man skulle göra, många förespråkade att också Nato skulle läggas ner.

Under lång tid kom Nato istället att koncentrera sig på andra områden som till exempel just Afghanistan. Nu är man tillbaka där man började.

Det handlar inte om några större truppstyrkor som Nato placerar ut, fyra bataljoner om sammanlagt cirka 4 000 soldater. Men Ryssland reagerar starkt mot att de stationeras nära den ryska gränsen och de ser det som ett led i att Nato försöker inringa Ryssland. Många experter menar att säkerhetsläget i Europa nu är det allvarligaste sedan början av 1980-talet. 

Den svenska försvarsministern Peter Hultqvist sa i ett tal vid Nato-mötet att Sverige stöder beslutet om de fyra bataljonerna. Statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Margot Wallström uttryckte sig något mer försiktigt och sa att det var Natos beslut och tryckte på utfästelserna från Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att det inte skulle ses som någon upprustning.

Att både statsministern, utrikesministern och försvarsministern deltagit i Warszawa visar på hur nära Sverige numera står Nato.

Men fokuseringen på Ryssland är inte helt okontroversiell. Många Nato-medlemmar i södra Europa menar att situationen i Mellanöstern och Nordafrika med IS och stora flyktingströmmar är ett minst lika allvarligt hot mot Europa. På Warszawamötet beslöts därför bland annat att Natos mest avancerade spaningsplan nu ska kunna användas i kampen mot IS.