Foodtrucks har blivit vanliga på storsädernas gator, men nu vänder trenden
Foodtrucks har blivit vanliga på storsädernas gator, men nu vänder trenden. Foto: Jessica Gow / TT

Färre foodtrucks på gatorna

4:16 min

För tre år sedan blev det tillåtet med rullande gatukök, så kallade food trucks, och då exploderade trenden i storstäderna. Men nu krymper antalet matbilar på Stockholms och Malmös gator. Tillstånden är dyra och pressar lönsamheten.

– Last year was no good, this year is a little bit better so I'm not minus, I'm not plus but im coming ot be zero. We are paying more for the tillstånd.

Förra året gick det dåligt, i år lite bättre. Men jag går varken plus eller minus, det dyrare tillståndet är problemet, säger Pawel Zelent, som driver en hamburgertruck i Stockholm. Han menar att dyra tillstånd gör lönsamheten låg.

När food trucks infördes på försök för några år sedan var intresset stort för att starta matbil, framförallt i Stockholm, där det var hård konkurrens om tillstånden. Men nu verkar vinden ha vänt.

Förra året utfärdade Stockholms trafikkontor 96 av 100 tillstånd, men många har sedan dess lämnat tillbaka dem eller lagt ner verksamheten helt. I år utnyttjas bara 59 tillstånd.

Matbilsveteranen Fredrik Melin är vice ordförande i intresseorganisationen Stockholms foodtrucks. Enligt honom beror minskningen på att avgiften för att få stå på Stockholms gator förra året höjdes från 12.000 till 30.000 kronor per år, och på att matbilarna inte får stå där publiken finns.

– Delvis var det nog avgiften som de höjde. Och sen är det att de inte vill öppna upp hela staden för oss. Om man tänker hela citykärnan från Kungsgatan och ner mot vattnet och Slottet, där får vi inte vara. Sen blev det ganska trångt på de attraktiva platserna, Stockholm är inte så stort som man tror.

– De har inga riktiga argument heller för att vi inte ska få göra det. Att vi skulle hindra trafik och liknande. Vi får bara använda parkeringsplatser som är för alla, lapplisorna kontrollerar oss minst en gång varje gång vi stannar, så det är bara skitsnack.

Längre öppettider skulle öka lönsamheten, tror han.

– De motiverade höjningen med att de förlängde en timme på morgonen och två timmar på kvällen. De flesta vill ha möjlighet att köra dygnet runt, säger Fredrik Melin.

Många företagare har nu övergett gatorna och står istället på fasta platser på privat mark eller åker till festivaler. Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd i Stockholm, ser ingen regeländring inom den närmaste tiden för att underlätta för matbilsbranschen.

– Det är klart att det är synd om de som har tillstånd bedömer att de inte kan fortsätta. För det är ett bra inslag i stadsmiljön, och en möjlighet för stockholmarna att köpa sig mat när de är ute på gatorna. Samtidigt är det ett system som bygger på att vi ger dem möjligheter att servera mat, sen får de stå för affärsmässigheten i det. Och det kan inte vi göra så mycket åt.

Har ni några planer på dygnet runt-verksamhet?

– Inte i dagsläget. När vi permanentade det så förlängde vi tiderna så att man får stå ända till klockan 24. Vi gör bedömningen att om man skulle lägga det på natten är det svårt att avgöra hur stora eventuella ordningsproblem det kan bli. Man vill ju på natten ha matservering utanför krogar där folk fortfarande är igång. Då kan det ställa till det. Vi vill inte göra det helt enkelt, just nu.

Centerpartiet i Stockholm har nu lämnat in en motion för att avgiften ska sänkas och för att matbilarna ska få stå på fler platser, när de vill. Jonas Naddebo är tillfällig gruppledare:

– Jag är riktigt orolig. Det finns en risk för att vi slår undan hjulen på denna bransch som är på gång att etablera sig i Stockholm. Vi anser att en 150-procentig höjning är en orimlig höjning. Det vi ser är att lönsamheten är relativt låg, och då tycker jag man ska se till att branschen kommer igång ordentligt innan man höjer avgiften, säger Jonas Naddebo.

I Malmö utfärdades förra året fyra tillstånd, i år bara ett. Men där vill man inte tala om en undergång för branschen. Jens Almgren, som driver Nordic Street Food, säger att politikerna tidigt satte käppar i hjulet för branschen, men att han nu ser en ljusning.

– De har satt höga årsarvoden från början, så höga arvoden att vi inte tyckte att det var värt att åka ut ens. Det handlar inte så mycket om att det inte är folk som vill, utan att kommunen har gjort det svårt för oss. Det har skrämt många att sätta igång i Skåne.

– Vi fick slåss första året i Malmö vi höll på och fick dem att halvera arvodet. Sen blev det helt plötsligt möjligt, men tyvärr tappade vi ett två år på hela den trend som var med food trucks. Sedan dess har det varit trögt, men nu ryktas om att det är rätt många på gång i Malmö och Lund. Nu har alla kommuner i Skåne förstått vilken nytta vi gör på gatan. Nu vill kommunerna, vilket är glädjande, säger Jens Almgren.

Pawel Zelent säger att han kommer att ge den här branschen två år.

– I take two years on this business. If it's not gonna work I'm gonna quit so we will see, säger han.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista