Riksrevisor Margareta Åberg har hittills gjort sig onåbar för medier.
Riksrevisor Margareta Åberg har hittills gjort sig onåbar för medier. Foto: TT

Krisen i Riksrevisionen: Insynsråd uppmanar Åberg att träda fram

2:40 min

Riksdagens parlamentariska råd för Riksrevisionen höll ett extrainsatt telefonmöte i dag, och frågade ut riksrevisor Margareta Åberg. Hon har hittills gjort sig onåbar för medier, men uppmanades nu att träda fram och svara på frågor, säger Jörgen Hellman (S), ordförande i rådet.

– Det togs upp på det parlamentariska rådet att det är viktigt att Riksrevisorn framöver yttrar sig i de här frågorna. Men hon är ju en myndighet som bestämmer sådant själv. Vi är ingen styrelse över Riksrevisionen, utan ett råd, säger Jörgen Hellman som är ordförande i Parlamentariska rådet för Riksrevisionen.

Det parlamentariska rådet är ett insynsråd, ingen styrelse för Riksrevisionen. Därmed kan det inte ge några uppdrag till revisionen, utan fungerar snarast som ett bollplank.

Men den senaste tidens kraftiga kritik mot Riksrevisionens agerande i en rad frågor gjorde att insynsrådet ändå uppmanade Margareta Åberg att så snart som möjligt presenterar en plan för hur Riksrevisionen ska kunna återupprätta sitt förlorade förtroende.

– Det är viktigt att återupprätta förtroendet för Riksrevisionen, och det måste naturligtvis Riksrevisionen ha en plan för, betonar Jörgen Hellman.

Han kan tänka sig en framtida styrelse för Riksrevisionen, som i dag står helt självständig. Forskaren i statsvetenskap, Marja Lemne, är inne på samma linje. Hon uppmanar, tillsammans med en forskarkollega i en debattartikel i Dagens Nyheter,riksdagen att ta ett större ansvar för Riksrevisionen.

– Som vi ser det så finns det ju ingen anledning att riksdagen inte skulle kunna styra upp verksamheten mer, men man ska förstås inte lägga sig i enskilda ärenden eller enskilda granskningar, säger Marja Lemne, forskare i statsvetenskap vid Stockholms universitet

Bristen på styrning är ett av problemen med Riksrevisionens utformning. Ett annat är bristen på insyn vid utseende av blivande revisorer ett annat, anser Marja Lemne, som stött på problemet även i sin forskning.

– Det som är tråkigt, i synnerhet nu, är att det är en så sluten process. Det är svårt att komma åt kravprofiler och hur går det till när man sedan tillsätter revisorerna. Vi har inte lyckats få några att ställa upp på intervjuer när jag jobbade med det här för ett år sedan ungefär, från Konstitutionsutskottet, säger Marja Lemne.

Offentliga utfrågningar av kandidaterna till revisorsposterna, klarare kravprofiler, som gärna kan variera bland de tre riksrevisorerna, och tydligare granskningsansvar för riksdagen, det är några förändringar som statsvetaren Marja Lemne tror skulle stärka förtroendet för Riksrevisionen.

Men hon påpekar att frågan om revisionens utformning är infekterad, ända sedan kompromisserna vid dess tillkomst 2003.

– Ja, det är ju väldigt mycket heta känslor och jag tror att det efter tretton år fortfarande inte har satt sig, konvulsionerna och kompromisserna, när man kom fram till den här modellen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista